Gårdagens glitter och glamour är passé och morgonljuset vittnar om ett nytt år där kommande utmaningar och mål hägrar. För många är just nyårsdagen en viktig dag eftersom den markerar början på det nya året, där nyårslöften inte alltför sällan kan ha en central betydelse. I Japan är nyårsdagen också en viktig dag, men då av helt andra anledningar än några löften. Då handlar det istället om att umgås med familjen med vilka man ska äta japansk nyårsmat. Denna nyårsmat, som går under namnet osechi ryōri (お節料理), sägs vara årets första men i särklass viktigaste måltid.

Vi ska gå igenom vad japansk nyårsmat handlar om, vad den innehåller och varför varje litet fack i den fyrkantiga lådan innehåller en lika spännande maträtt som den har en berättelse.

Fält som används för Osechi ryori

Rättens historia

Denna fyrkantiga måltid har inmundigats sedan Heian-perioden som pågick mellan 794-1185. Vid denna tidpunkt blev nyårsrätten framför allt något som människor i samhällets övre skikt konsumerade, samtidigt som det också blev en högt aktad gåva man gav till gudarna. Men, precis som med t.ex. miso (味噌), du vet de där fermenterade japanska sojabönorna du dricker som grumlig soppa till sushin, blev osechi ryori till slut något som folket också kunde ta del av. Men då hade det redan hunnit bli Edo, vilket innebär att vi är inne på en era som är flera hundra år senare och som sträckte sig mellan 1603-1868.

En tid för familjen

Medan vi i väst lägger allt fokus på 31 december är det i Japan de följande dagarna som är viktiga. Denna korta period går under namnet sanganichi (三が日) vilket innefattar dagarna 1-3 januari. Det är under denna period man ofta befinner sig på sin hemort och träffar sin familj och äter just japansk nyårsmat tillsammans.

Eftersom det egentligen bara är under nyårshelgen man har tillfälle att samla hela familjen under liknande former har den med huvudansvaret för tillagningen av japansk nyårsmat god framförhållning. För vem vill stå i köket när familjen sitter samlade i rummet bredvid och umgås? Eller vara hemma när de andra ger sig ut i nyårskylan för årets första tempelbesök, den s.k. hatsu mōde (初詣). Detta betyder att all japanskt nyårsmat är färdiglagad och färdigpackad innan nyårsveckan drar igång. Något som säkert motiverar en lite extra när man funderar på om man har tid att åka hem under nyårsledigheten.

Exempel på Japansk nyårsmat

Japansk nyårsmat – Ett mångfacetterat upplägg 

I god tid inför det japanska nyåret skyltar landets butiker med pamfletter av japansk nyårsmat där man kan välja på mängder av variationer och smaker. För har man inte tid att ta att ta sig hem till familjen, eller möjligheten att laga japansk nyårsmat själv, kan man alltid beställa. Och oavsett om man nu blir tvungen att äta maten själv kommer man aldrig att behöva äta den ensam. För det speciella med japansk nyårsmat är att man använder speciella ätpinnar under måltiden, s.k. iwaibashi (祝い箸) . Dessa pinnar är rundade på båda spetsar, där ena sidan används av dig medan den andra används av gudarna.

Rutornas roliga rätter

Japanerna leker som bekant ogärna med maten men desto hellre med sina ord. Rätterna som ingår i japansk nyårsmat är därför fyllda av lustiga ordlekar och berättelser där varje liten sektion har en speciell innebörd och betydelse. Japansk nyårsmat serveras i en låda som kallas för jūbako (重箱).

Här går vi igenom rätterna lite närmare:

Kuromame (黒豆) – Svarta bönor. En symbol för god hälsa då det andra kanjitecknet kan läsas som “hälsa”.

Kurikinton (栗きんとん) – Mosad sötpotatis. Denna rätt symboliserar ekonomisk framgång och det nya året.

Satoimo (里芋) – Taro. Symboliserar önskan om flera barn på grund av de små skotten som växer på växten.

Tazukuri (田作り) – Konserverade sardiner. Symboliserar en god skörd i och med kanjitecknet för fält och skapa.

Ebi (海老) – Räka. Symboliserar ett långt liv då kanjitecknena utgörs av sjö och gammal man, om man läser dem separat.

Kobumaki (昆布巻き) – Rullat sjögräs.  ‘Kobu’ liknar ordet för ‘lycka’, varför rätten sägs föra just lycka till bordet.

Kōhaku namasu (紅白なます) – Rädisa- och morotssallad. Den röda och vita färgen representerar hyllning.

Renkon (レンコン) – Lotusrot. Delar man roten har den hål i mitten. Eftersom man ser igenom kan man se framtidens hinder.

Kazunoko (数の子) – Sillrom. Kazu betyder antal, ko betyder barn. Symboliserar önskan om att få många barn.

Datemaki (伊達巻) – En rullad omelett med fiskpasta. Ser ut som en bokrulle från sidan varför den symboliserar studier och stipendier.

Japansk nyårsmat erbjuder lika mycket kuriosa som spännande smaker, och som du kan se finns en hel uppsjö av  iögonfallande rätter. Varför inte prova på att studera japanska i Japan där du kommer att kunna lära dig ännu mer om japansk matkultur? Go! Go! Nihon hjälper dig självklart med alla förberedelser inför dina studier.

Under tiden du funderar på det kommande året och eventuella Japanplaner passar vi på Go! Go! Nihon att önska dig shinnen akemashite omedetō gozaimasu! (新年あけましておめでとうございます), ett gott nytt år!

För fler användbara tips om Japan och japansk kultur, följ vår Go! Go! Nihon blogg.