Partiklar i japanskan är lite som byggklossar i en mening och nödvändiga när man konstruerar meningar på japanska. I den här artikeln kommer vi att gå igenom några funktioner för partiklarna に/へ, で, と, から/まで, och även de satsfinala partiklarna か/ね/よ.
Det här är den andra artikeln om grundläggande partiklar i japanskan – kolla gärna även in den första delen där vi täcker partiklarna は, の, を, が och も.
Med det sagt, låt oss gå igenom några vanliga partiklar i japanskan, och dess grundläggande funktioner!
に(ni) och へ(e)
Huvudfunktioner:
1. Indikerar riktning/mål
2. Indikerar en fast position i tiden
Partikeln に har två huvudfunktioner. En är att indikera en rörelse i en riktning/mot ett mål. Detta kan oftast översättas med ordet “till” eller “mot” i svenskan. Till exempel.
(私は）明日学校に行く。
(Watashi wa) ashita gakkō ni iku.
Jag ska gå/åka till skolan imorgon.
Man kan också använda へ istället för に, men endast när det handlar om fysisk rörelse, det vill säga rörelse med ord som 行く(iku, att gå/åka), 来る (kuru, att komma) eller 帰る (kaeru, att återvända).
Det finns även en liten nyansskillnad där に sätter emfas på destinationen medans へ sätter emfas på vägen dit. Personligen känner jag att det är mer indirekt och därför mer vördnadsfullt att använda へ i jämförelse med に.
*Notera att partikeln へ uttalas “e” och inte “he”!
私の友だちは国へ帰る。
Watashi no tomodachi wa kuni e kaeru.
Min vän ska återvända till sitt hemland.
I följande mening kan du inte använda へ:
(私は) 昨日、先生に本を返した。
(Watashi wa) kinō, sensei ni hon o kaeshita.
Jag lämnade tillbaka en bok till min lärare igår.
Den andra funktionen av に är att indikera en fast position i tiden då en händelse tar vid. Man använder inte に tillsammans med ord som 今日 (kyō, idag), 明日 (ashita, imorgon) eller 来週 (raishū, nästa vecka) eftersom datumet/tiden är relativt till var talaren befinner sig i tiden. (imorgon kommer alltid vara ett olikt datum beroende på när man yttrar ordet). För sådana ord är tumregeln att inte använda en partikel, eller att använda ordet は om det inte redan använts tidigare i meningen.
(私は)木曜日に旅行に行く。
(Watashi wa) mokuyōbi ni ryokō ni iku.
På torsdag ska jag åka på en resa.
で(de)
Huvudfunktioner:
1. Indikerar en plats där en händelse/handling tar vid
2. Indikerar ett verktyg eller ett tillvägagångssätt för hur du utför någonting.
Till att börja med så används で för att beskriva en plats där en händelse tar vid. Till exempel:
明日は図書館で勉強する。
Ashita wa toshokan de benkyō suru.
Imorgon ska jag plugga på biblioteket.
Det är viktigt att uppmärksamma att で enbart används i samband med verb som beskriver en händelse/handling som utförs av subjektet. Verb som beskriver existens, till exempel ある/いる (aru/iru, att finnas/att ha) eller 住む (sumu, att bo) beskriver inte någonting som utförs och då använder man partikeln に istället för で. Till exempel:
母は東京に住んでいる。
Haha wa Tokyo ni sundeiru.
Mamma bor i Tokyo.
Den andra funktionen av で indikerar hur subjektet utför handlingen. Det vill säga, på vilket sätt som, eller med vilket redskap som handlingen genomförs av subjektet. Till exempel:
(私は)車で九州に行った。
(Watashi wa) kuruma de kyūshū ni itta.
Jag åkte till Kyūshū med bil.
これは日本語で何ですか。
Kore wa nihongo de nan desuka.
Vad är det här på japanska? (Japanska är ett redskap för kommunikation, och därför används で.)
と(to)
Huvudfunktioner:
1. Används för att sätta ihop substantiv med betydelsen “och”
2. Indikerar vem subjektet är i sällskap med.
3. Används som citat.
Partikeln と har också många funktioner. Låt oss börja med det mest lättförståeliga användingsområdet: と används mellan två eller fler substantiv för att uttrycka ordet “och”. Till exempel:
(私は)猫と犬がいる。
(Watashi wa) neko to inu ga iru.
Jag har en katt och en hund.
Ett vanligt misstag är att använda と som “och” när man beskriver två händelser/handlingar. I sådana fall ska man istället använda て-formen. Till exempel:
Fel sätt:
日本へ行ったと、日本語を学んだ。
Nihon he itta to, nihongo o mananda.
Rätt sätt:
日本へ行って、日本語を学んだ。
Nihon e itte, nihongo o mananda.
Jag åkte till Japan och lärde mig japanska.
Det andra sättet att använda と är att indikera vem som är i sällskap med subjektet, eller vem subjektet genomför en handling tillsammans med. Till exempel:
先生と食べに行った。
Sensei to tabe ni itta.
Jag åkte för att äta med min lärare.
三人の友達と旅行をした。
Sannin no tomodachi to ryokō o shita.
Jag åkte på en resa med tre vänner.
Det tredje och sista sättet att använda と är att citera vem som sade/tänkte/tyckte/kände någonting. Oftast används det enligt följande formel: [Personen i fråga] は [Citat som slutar i grundform] と [sade/tänkte/tyckte osv.]. Till exempel:
友達はパーティーに来ないと言っていた。
Tomodachi wa pātī ni konai to itteita.
Min vän sade att hen inte kommer på festen.
(私は)いつか日本に行きたいと思っている。
(Watashi wa) itsuka nihon ni ikitai to omotteiru.
(Min åsikt är den att) någon gång vill jag åka till Japan.
から(kara) och まで(made)
Huvudfunktion: används för att beskriva en rutt från A till B
Partiklarna から “från” och まで “till” används ofta i en mening för att beskriva en rutt från A till B i antingen tid eller rum. De kan både användas tillsammans och separat. Till exempel:
うちから大学まではバスで1時間ぐらいだ。
Uchi kara daigaku made wa basu de ichi jikan gurai da.
Det tar ungefär en timme med bil från mitt hus till universitetet.
この店は夜の9時まで空いている。
kono mise wa yoru no kuji made aiteiru.
Denna affär är öppen fram till klockan 9 på kvällen.
か(ka), ね(ne) och よ(yo)
Huvudfunktioner: Satsfinala partiklar som gör meningen till en fråga, och eftersöker/ger bekräftelse från/till lyssnaren.
Sist men inte minst, låt oss tala lite om partiklarna か, ね och よ som kommer i slutet av en mening.
Partikeln か är i praktiken ett frågetecken. Genom att sätta か i slutet av en mening indikerar du att meningen är fråga.
これは田中さんの本ですか。
Kore wa Tanaka-san no hon desu ka.
Är detta din bok, Tanaka?
Notera att du behöver inte använda か för att ställa en fråga, du kan också höja din pitch accent på den sista stavelsen i meningen för att göra meningen till en frågesats. Detta är ett mer avslappnat sätt att tala än att använda か.
Att använda ね i slutet av en mening betyder att du antingen söker lyssnarens uppmärksamhet, eller bekräftelse. Om du håller med påståendet är det vanligast att även svara med partikeln ね.
今日は暑いですね。
Kyō wa atsui desu ne.
Visst är det varmt idag?
そうですね。
Sō desu ne.
Ja verkligen.
Låt oss till sist kolla på partikeln よ. Användning av denna partikel i slutet av en mening innebär att du talar om för lyssnaren någonting som du antar att hen inte känner till, eller att du ger din tillåtelse för hen att göra någonting.
Exempel 1:
今日は雨だよ。
Kyō wa ame da yo.
Det kommer regna idag. (förutsätter att personen inte visste det)
Exempel 2:
トイレを使ってもいいですか。
Toire o tsukatte mo ii desu ka.
Kan jag använda toaletten?
いいですよ。
Ii desu yo.
Ja då.
Visst är partiklar i japanskan mer komplicerat än vad man kan tro? I denna artikel har vi introducerat några funktioner av några av de mest förekommande partiklarna i det japanska språket. Nämligen: に/へ, で, と, から/まで och か/ね/よ. Att förstå sig på och kunna använda sig utav partiklar i japanskan kommer hjälpa dig kunna förstå och producera grundläggande meningar på japanska. Tyckte du att denna artikel var hjälpsam? Om du har frågor eller vill lägga till någonting vi missat, kommentera gärna nedan!
Om du är intresserad av att lära dig mer japanska, kolla gärna in vår blogg. Om du har några funderingar på att resa till Japan och lära dig japanska. Tveka inte att kontakta oss!
