Nära världens mest befolkade övergångsställe vid stationen Shibuya i centrala Tokyo sitter en hund och väntar på att sin ägare ska komma med tåget. Statyn som föreställer hunden Hachiko (ハチ公) är ett inofficiellt landmärke. Många använder statyn som mötesplats för att hitta varandra i folkvimlet. Alla vet var hunden Hachiko står. Historien om hunden Hachiko är det få som inte har hört talas om. För japanerna är Hachiko en viktig symbol för trohet och lojalitet som fått och får än idag mycket uppmärksamhet.
Hunden Hachikos historia
Hachiko föddes i Odate, i Akita-prefektur den 10:e november år 1923. Året därpå adopterades han av sin husse, Hidesaburo Ueno (上野 英三郎), en professor vid Tokyos universitet, som Hachiko skulle komma att vara trogen mot livet ut. Hidesaburo pendlade till sitt arbete från Shibuya. Hachiko lämnade ensam huset för att möta sin husse vid stationen varje dag. Rutinen pågick ända till maj 1925 då Hidesaburo drabbades av en hjärnblödning på arbetet. Han dog den dagen och Hachiko som väntade ensam kvar vid stationen fick aldrig se sin husse igen.
I hopp om att Hidesaburo skulle återvända så fortsatte Hachiko att gå till stationen varje dag de kommande nio åren för att vänta omkring den tidpunkt då tåget skulle anlända. Åren gick men Hachiko slutade aldrig att vänta. En av Hidesaburos studenter som blev expert på Akita-rasen skrev ett flertal artiklar om Hachiko. Till slut blev han en nationell sensation efter en artikel som publicerades år 1932 i tidningen Asahi Shimbun (朝日新闻). Hunden Hachiko blev en förebild som användes av både lärare och föräldrar för att lära barn om lojalitet och hängivenhet. Två dygder som alltid värderats högt i det japanska samhället. Människor som känt igen Hachiko vid stationen började så småningom att komma med godsaker som han kunde tugga i sig medan han väntade.
Om du själv har varit i Shibuya och sett statyn som föreställer hunden Hachiko så kanske du har lagt märket till att hundens ena öra slokar? Detta utgjorde en het debatt innan statyn skapades eftersom konstnärens önskan att skildra den verkliga versionen inte överensstämde med den förhärligade versionen om den starka hunden som nationalisterna försökte återge. Konstnären vann dock argumentet och statyn står nu i Shibuya med ett öra som hänger på ena sidan. Precis som på den verkliga Hachiko.
Hundrasen Akita
Hundrasen har sitt namn från Akita-prefekturen. Den tros härstamma där, från åtminstone 1000 år tillbaka i tiden. Rasen har alltid varit en trogen vän till människan. Akita-rasens, eller akita-inu/akita-ken som den också kallas, (秋田犬) förfäder Matagi är en av de äldsta inhemska hundraserna. De användes vid jakt av stora byten, som björn, vildsvin och hjort. Akita-inu, inu (犬) som betyder “hund” på japanska, delas också vanligtvis upp i två kategorier. Det är vida debatterat om amerikanska Akita-hunden ska anses utgöra en egen ras eller inte. En Akita är generellt en stark och hängiven hund; lite försiktig med främlingar, men mycket lojal mot sin egen familj. Tack vare dess temperament och personlighet har rasen kommit att bli sedd som Japans national-hund.
Hunden Hachikō lite här och där
Hunden Hachikos popularitet har inte vänt, utan tvärt om. Det har inte bara gjorts ett flertal filmer om Hachiko, du kan även hitta den populära hunden i alla former och storlekar i bland annat souvenirbutiker och i Tokyus varuhus. För den som vill går det att shoppa loss bland mjukisdjur, sötsaker och mycket annat som erbjuds med motiv på hunden Hachiko. Den kramvänliga Hachiko-maskoten från Tokyoko deltar också ofta vid speciella event och högtider såsom jul, alla hjärtans-dag eller på konserter. Maskoten är populär bland gäster att ta bilder tillsammans med.
I Japan finns maskot-kostymer överallt och många älskar dem. Varje stad har till och med sin egen maskot! Vissa varuhus, företag och andra platser har också en egen maskot som används för att locka besökare. Hachiko har blivit en av dessa och för den som bor i Japan blir de en del av vardagen och spänningen. Själv är jag äldre, ser mer vuxen ut, men kan fortfarande inte lägga band på min förtjusning när jag ser ett enormt gosedjur! Vilket förstås är ytterligare ett skäl, i mängden av anledningar, till varför Japan är ett så fantastiskt spännande land att bo och studera i.
Hunden Hachiko, en hjärtskärande men värmande livshistoria
Än idag sitter Hachiko tyst och håller ett vakande öga över tusentals möten varje dag. Vänner som bestämt träff. Par som möts inför en dejt. Människor som talar i telefon, pratar med varandra eller kanske bara passerar förbi. Även om bronsstatyn i Shibuya har förevigat minnet av Hachiko så har Hachikos aska begravts intill sin älskade husse på en kyrkogård i Aoyama.
Det är spännande att titta ut över Shibuya och se allt det som Hachiko tittade på varje dag i så många år och föreställa sig vad den lilla hunden tänkte på medan han väntade på sin husse. Historien om hunden Hachiko är värmande på många sätt, men på samma gång hjärtskärande. Hachiko älskade sin familj och han väntade på att sin husse skulle komma hem till den dagen han dog.
Det finns mycket att lära av hundar. De är lojala, och älskar sina ägare. Medan en hund bara utgör en kort tid i våra liv, så är vi hundens hela liv. Historien om Hachiko bevisar att hundar, liksom andra djur, är fantastiska.
För fler tips om livet i Japan, följ gärna Go! Go! Nihon-bloggen, vår TikTok och tveka inte att kontakta oss om hur det är att bo och studera i Japan.