Svenskans en och ett må vara komplicerat att räkna på, men visste du att det finns hundratals olika räknesätt på japanska. Ett räkneord beskriver saken du räknar. Man använder alltså olika räkneord på japanska för t.ex. människor, tid eller djur.

Som nybörjare på japanska kan det kännas överväldigande att lära sig så många olika räkneord, alla med sina egna specifika regler. Men lyckligtvis kan du klara dig igenom vardagen utan att kunna alla.

Fortsätt läsa för att lära dig mer om räknesystemet och de grundläggande räkneorden på japanska som du bör kunna.

Grundläggande siffror och räkneord

Det mest allämänna och grundläggande räknesättet är inte så komplicerat och går relativt snabbt att lära sig. Ta en titt i tabellen som visar hur du läser nummer 1 till 10 både på inhemsk japanska, eller wago 和語, och på sino-japanska, eller kango 漢語.

Nummber Kanji Sino-japanska Inhemsk japanska
1 Ichi  いち Hitotsu ひとつ
2 Ni に Futatsu ふたつ
3 San さん Mitsu みつ
4 Shi し、Yon よん Yotsu よつ
5 Go ご Itsutsu いつつ
6 Roku ろく Muttsu むっつ
7 Shichi しち, Nana なな Nanatsu ななつ
8 Hachi はち Yattsu やっつ
9 Ku く、Kyū きゅう Kokonotsu ここのつ
10 Jū じゅう Tō とう

 

Det finns ett par saker du bör lägga märke till:

  1. Du använder bara de inhemska numren för nummer upp till 10 och de behöver inte ett räkneord. Det gör dem till allmänna räkneord som kan användas till nästan allt förutom människor, pengar, och tid.
  2. De sino-japanska numren kommer alltid tillsammans med ett räkneord, och eftersom de används för att läsa nummer även över 10 så används de sino- japanska numren oftare.

Räkna större nummer

Självklart kan du också räkna mycket större nummer på japanska. Här kommer lite tips och tricks från oss!

Att räkna upp till 100 är väldigt enkelt när du lärt dig hur du sätter ihop numren. Räkna ihop 10:orna och lägg till nästa nummer. Tillexempel:

“11” är en 10:a plus 1, så det blir “jū-ichi”
”25” är två 10:or plus 5, så det blir “nijū-go”
”35” är tre 10:or plus 5, så det blir “sanjū-go” och så vidare.

När du fortsätter räkna uppåt så kommer du märka att detta monster fortsätter, förutom med nummer så som 100 (百, hyaku), 1000 (千, せん)

och 10 000 (一万, ichiman), som alla har sina egna ord.
Tillexempel, numret 5750 har fem 1000:ar plus sju 100:ar plus fem 10:or,

vilket blir “go-sen-nana-hyaku-go-jū”

Viktigt att komma ihåg är att för nummer 10 till 1000 så säger du inte “ichi” om numret börjar med 1. Tillexempel, 1500 är inte “ichi-sen-go-hyaku”. Det är helt enkelt bara “sen-go-hyaku”. Likaså 150 uttalas bara “hyaku-go- jū” och inte “ichi-hyaku-go-jū”.

För ännu större nummer som 100 000 och 1 000 000 så måste du tänka hur många 万 eller “man” det är. Tillexempel, eftersom 10 000 är en 万, så

är 100 000 tio 万. Därför läser du 100 000 som “jū-man”.
En miljon är 100 万, så “en miljon” blir “hyaku-man” på japanska.

Räkneord på japanska

Även om du kan klara dig med bara de allmänna räkneorden så är det ändå viktigt att lära sig de korrekta räkneorden. Om du studerat språket redan så har du säkert stått på en del av dem, utan att du kanske insett det.

Ko (個, こ)

Efter de allmänna räkneorden så är nog 個 det näst-mest användbara. Det används generellt för att räkna små object så som frukt eller dylikt. T ex:

Jag åt en mandarin
みかんを一個食べました。
Mikan o i-ko tabemashita.

OBS: för det mesta förkortas “ichi” till “i-” när det kommer innan ett räkneord, så det blir “i-ko” istället för “ichiko”. Saker som moln, tomma förpackningar, tyfoner, planeter och bakterier räknas och med 個.

Nin (人, にん)

Det räkneord på japanska som används för människor, förutom om det bara är en eller två personer. För en person säger du hitori (一人, ひとり) och för två säger du futari (二人, ふたり). För fler än så säger du bara numret plus räkneorder. T ex:

Tre personer
三人 (さんにん)
Sannin

Fyra personer
四人 (よにん)
Yonin

Notera att 四 ofta uttalas “yon”, men här uttalar du inte “n”-ljudet. Du säger Heller aldrig “shinin”.

Hiki (匹, ひき)

Detta räknerord används för små till medelstora djur, så som hundar, katter, fiskar, insekter, men också monster och påhittade varelser. För store djur använder du räkneordet tō (頭, とう).

Jag har en katt, två hundar och tre kaniner.
猫を1匹, 犬を2匹とうさぎを3匹飼っています。
Neko o ippiki, inu o ni-hiki to usagi san-biki katte imasu.

Notera att uttalandet ändras här från “hiki” till “piki” eller “biki” beroende på vilken siffra som kommer före.

Andra nummer där denna ändring sker är:
6 = roppiki, ろっぴき
8 = happiki, はっぴき
10 = jūppiki, じゅっぴき
100 = hyappiki, ひゃっぴき
1 000 = senbiki, せんびき
10 000 = ichimanbiki, いちまんびき

Det här kan vara extremt förvirrande för nybörjare, speciellt eftersom det finns fler ord som också gör på det här viset. Men vi lovar, det blir lättare ju mer du övar och så småningom, om du fortsätter lära dig och stannar i Japan ett tag, så kommer det naturligt till slut.

En (円, えん)

Det här är räkneordet för pengar. T ex:

100 yen
100円 (百円) , ひゃく えん
Hyaku-en

1 000 yen
1 000円 (千円), せんえん
Sen-en

10 000 yen
10 000円 (一万円), いちまんえん
Ichiman-en

Ji (時), Fun/Pun (分), Nen (年), etc

De här räkneorden anvädns för tidsenheter:

Sekund = byō秒, びょう
Minut = fun/pun分, ふん/ぷん
Timme = ji時, じ
Dag = nichi/ka日, にち/か
Vecka = shūkan週間, しゅうかん
Månad = getsu月, げつ
År = nen年, ねん

En liten notering om 日: du kan använda den för att räkna antal dagar, men du kan också använda den för att prata om kalenderdagar. Men du säger “nichi” när du pratar om antal dagar och “ka” för kalenderdagar. T ex:

Två dagar
二日 (ににち)
Ni-nichi

Andra dagen i månaden
二日 (ふつか)
Futsuka

OBS: När du går över tionde dagen använder du “nichi”. T.ex.:

15:e dagen i månaden
十五日 (じゅうごにち)
Jūgo-nichi

Kom också ihåg att att den första och den 20:e dagen i månaden också har sina egna unika uttal:

Första dagen i månaden
一日 (ついたち)
Tsuitachi

20:e dagen i månaden
二十日 (はつか)
Hatsuka

Var också försiktig med uttalet för den 8e dagen i månaden som är “yōka”, ようか, även fast det inhemska japanska uttalet för 8 är “yattsu”.

Som sagt, oroa dig inte om det låter lite förvirrande. Allt kommer bli lättare ju mer japanska du lär dig. Låt det bara ta sin tid och öva, öva, öva!

Hon (本, ほん)

Det här är räkneordet för långa föremål, så som pennor, flaskor och

ätpinnar. Det är också räkneordet för tågrälser och paraplyn.

Notera att trots att ordet 本 betyder “bok” på japanska, så är detta inte räkneordet för böcker (mer om det senare).

Du säger helt enkelt antalet föremål plus “hon”, förutom om numret slutar på 3, 1, 6, 8 eller 10. Nummer 3 följs av “bon”, medan 1, 6, 8 och 10 följs av “pon”.

Satsu (冊, さつ)

Det här är räkneordet för allt bok-relaterat: böcker, skrivblock, tidningar,

häften, o.s.v.

Jag köpte två Murakami-romaner igår.
昨日村上の小説を二冊買いました。
Kino, Murakami no shousetsu wo ni satsu kaimashita.

Mai (枚, まい)

Det här räkneordet använder du för platta, tunna objekt, så som pappersark och biljetter. Det kan också användas för att räkna

klädesplagg som tillexempel byxor eller skjortor, och även portioner av soba-nudlar. T.ex.:

(Köpa biljetter vid kassan) Två biljetter, tack.
二枚お願いします。
Ni mai onegaishimasu

Kai (回, かい)

Det här använder du för att räkna hur många gånger något händer. T.ex.:

Jag har varit i Japan tre gånger.
日本に三回行ったことがあります。
Nihon ni san kai itta koto ga arimasu.

Du kan också använda det för att räkna varv och rotationer.

Notera att 階, som är räkneordet för våningar också uttalas kai. Håll koll på vilken kanji som används för att förstå vad som menas.

Soku (足, そく)

Denna kanji betyder fot eller ben, så den används för att räkna saker som

par av skor, tofflor, strumpor, skridskor, m.m.

Jag har sex par strumpor.
靴下が六足あります。
Kutsushita ga roku soku arimasu.

När du räknar 3 uttalas det “zoku” istället för “soku”, t.ex.:

Jag har 3 par skor.
靴が三足あります。
Kutsu ga san zoku arimasu.

När du räknar 8 eller 10 så blir det “ha-ssoku” och “ju-ssoku” istället för “hachi soku” eller “jū soku”.

Snowflake on glove

Unika räkneord

Av de hundratals räkneord som finns på japanska så finns det massvis som sällan används i dagligt språk, men som ändå är intressanta att lära sig.

Hira (片, ひら) – används för att räkna små, platta saker som fladdrar, så som blomblad och snöflingor.

Ho (舗, ほ) – används mest för att räkna kartor.

Rin (鱗, りん) – används för att räkna fiskfjäll. Kan också användas för att räkna fiskar.

Ki (騎, き) – räkneord för krigare på hästrygg.

Tō (盗, とう) – används för att räkna stulna baserer i baseboll. Räkneorder för base i baseboll är rui(塁, るい).

Bi (尾, び) – räkneord för fiskar och skaldjur med fenor eller stjärt. Används mest av fiskare eller personal i djuraffär, när de pratar om hur många

fiskar de har till salu. Används inte av kunder som vill köpa fisken.

Mori (盛/盛り, もり) – används för att räkna högar, vanligtvis av mat, så som en skål apelsiner, korgar av frukt, o.s.v.

Rō (浪, ろう) – räkneord för antal år någon har studerat för att klara intagningsprovet till universitetet efter att de redan kuggat en gång.

Shizuku (雫, しずく) – räkneord för droppar, så som tårar. Används ofta i låttexter.

Och där har du en liten introduktion till räkneord på japanska! Om du skulle vilja lära dig mer om det japanska språket, varför inte anmäla dig till en av våra onlinekurser?

Eller om du är intresserad av att komma och faktiskt studera i Japan så tar vi just nu emot ansökningar för terminerna under 2021. Kontakta oss idag!