Två storväxta män på varsin sida i en ring med ett tydligt mål. Motståndaren ska ut, eller falla ner, till varje pris. Vid en första anblick kan en sumoturnering i Japan framstå som en lugn sport. Den stund knogarna hos respektive nuddat marken är den hårda kampen mellan de båda brottarnarikishi (力士、りきし) dock ett faktum.

Vi ska titta lite närmare på vad en sumoturnering handlar om och hur du kan göra för att få tag på en biljett när du har vägarna förbi Japan.

Sumobrottningens historia

Ordet sumo (相撲, すもう) innehåller två kanjitecken. Ett för “ömsesidighet” och ett för “slag“. Vilket innebär ett ömsesidigt angrepp på varandra. Sumobrottning sägs ha sin början omkring 500-talet då en match skall ha ägt rum för att blidka kejsaren och medlemmar av hovet. Men succén var inte ett faktum och den ansågs av många vara allt för aggressiv och vulgär. Sporten ansågs inte lämplig under många århundraden av bl a medlemmar av hovet. Det skulle ta flera århundraden innan sporten istället blev ett folkligt nöje som kreti och pleti fattade tycke för i Japan, och som drog stor publik när tävlingarna väl hölls.

Sumoturnering i Tokyo

En japansk sumoturnering och dess stormästare

Paralleller dras ibland till boxningen men skillnaderna kunde inte vara fler. Till att börja med saknar sumobrottningen viktklasser. Detta innebär att det inte nödvändigtvis är tyngd eller muskelmassa som avgör. Teknik och gedigna förberedelser sägs vara nyckeln till en vinst. Skulle en av brottarna falla i ringen har man förlorat. Det finns med andra ord ingen domare som räknar till tio innan man är ute.

Varje år hålls det sex sumoturneringar i Japan. De tre äldsta äger rum i Kokugikan i Tokyo där årstiderna har satt sin prägel på namngivningen av evenemangen.; haru (春、はる), natsu (夏、なつ) och aki (秋、あき), vår, sommar och höst kallas dom. Vintern som årstid har dock inte glömts bort utan man bestämde att den skulle delas upp över resten av landet, då de hålls i städerna Osaka, Nagoya och Fukuoka.

Under en sumoturnering i Japan är brottare uppdelade i grupper om öst och väst. Detta efter en långvarig tradition av ett sådant system. Vid varje sumoturnering brottas man 15 gånger, och för att avancera i rang bör en brottare ha fler vinster än förluster. Men för att bli stormästare krävs det i regel mycket mer än bara det. Titeln yokozuna, stormästartiteln, fodrar i regel en 100% vinstmarginal, eller något nära det. Det innebär att det inte nödvändigtvis bara finns en yokozuna samtidigt, utan har flera brottare samma vinstmarginal kommer samtliga dessa att kunna titulera sig stormästare.

Så får du tag på biljetter

Datumen inför nästa års sumoturneringar i Japan har publicerats, och eftersom det är samma år som OS i Tokyo innebär det att trycket på biljetter kommer att vara betydligt större än vad det brukar vara. Se därför till att besöka den här engelska hemsidan för att få tag på biljetter. Datumen är som sagt satta – men biljetterna är inte ute till försäljning än. En biljett kostar runt 400 kronor och som med de flesta sporter är de dyrare desto närmare ringen du sitter.

Om du inte hann med att besöka en sumoturnering

Om du missar chansen att besöka en sumoturnering i Japan behöver du inte misströsta. Det finns nämligen ett område i Tokyo där sumobrottarna håller till. Morgon, eftermiddag och kväll där de både tränar och äter tillsammans. Platsen de hänger vid i Tokyo heter Ryogoku och är helt klart värt ett besök. Skulle du dessutom vilja testa på att äta som en sumobrottare har du kommit till rätt ställe. Chanko nabe (ちゃんこ鍋、ちゃんこなべ) är en av de mest populära sumorätterna och just Ryogoku är väldigt känt för att servera goda grytor av detta slag. När du sedan ätit klart kan du sedan ta del av ett stycke sumokultur genom att besöka sumomuseet, som finns i området.

Sumobrottning är en mycket spännande sport och en stor del av den japanska kulturen. När du är i landet borde du definitivt passa på att uppleva sumokulturen, antingen genom att besöka en av de sex tävlingar som hålls årligen, eller om du helt enkelt bara vill testa på att att äta som en sumobrottare.

För fler användbara tips om Japan och japansk kultur, följ vår Go! Go! Nihon blogg.