En ny era har inletts i Japan och den går under namnet Reiwa (令和). I själva verket började Reiwa redan 1 maj 2019 i den stund Japans kejsare Akihito abdikerade och hans son Naruhito tog över den så kallade ‘krysantemumtronen’. För alla er som inte är insatta i det japanska systemet, där tidsperioder börjar och slutar med en ny kejsaren, kan det hela låta lite komplicerat. Låt oss därför utforska de japanska tidsperioderna och Japans nya era lite närmare.
Vad är egentligen en japansk era?
En era i Japan är förknippad med den rådande kejsaren och tiden som denne sitter på tronen. Det betyder att en ny era börjar varje gång Japan får en ny kejsare. En era fungerar därför i mångt och mycket som ett slags referensram. Det betyder att man kan blicka tillbaka på en era och få en övergripande bild av landets utvecklingen under tidsperioden. En era kan därför sägas representera strömningar i samhället under en viss period. Hittills har Japan haft hela 248 stycken eror.
Eftersom den japanska regeringen använder sig av två kalendrar kan det bli förvirrande med datum i Japan. Den ena kalendern är den japanska som alltså börjar när en ny kejsare kliver upp på tronen. Den andra är den gregorianska kalendern, som används i de flesta av länder och som vi också använder i Sverige.
Exakt när man ska använda den ena eller den andra kalendern i Japan är däremot inte något bekymmer. I alla fall inte så ofta. De gånger som du kommer att behöva lista ut ditt födelsedatum, i den japanska kalendern, är de gånger som du exempelvis ska öppna ett bankkonto eller registrera dig hos din lokala myndighet. Lyckligtvis är det inte speciellt många gånger du behöver göra detta som studerande i Japan.
Var kommer namnet Reiwa ifrån?
Varje era har ett specifikt namn och på japanska kallar man dessa för Gengo (元号). Namnet på Japans nya era, Reiwa, består av två kanjitecken som tillsammans betyder vacker harmoni. Tecknen utgörs av 令 som betyder vacker, och 和 som betyder harmoni. Namnet på den nya eran hoppas man ska prägla den nya kejsaren Naruhitos ämbete under hans tid som Japans kejsare.
Det kom en del kritik i samband med offentliggörandet av namnet; en del av kritiken, som mestadels kom från grannländerna, bottnade i att tecknen var för sig kunde utläsas som kontroll och diktera. Något som de menar kunde anspela på ett allt offensivare Japan. Men alla ni som studerar japanska känner säkert till att sammanhanget är a och o när det handlar om det japanska språket. Många gånger har tecknen mängder av olika betydelser, därför kan man läsa dem relativt fritt och uppfatta dem olika beroende på vad det är man söker.
Valet av namn ska spegla tidsandan
Namnvalet av Japans nya era är mycket betydelsefullt eftersom det ska definiera trender i det japanska samhället och den rådande tidsandan. Valet av namn genomgår därför en rigorös urvalsprocess som leds av nio lärda från olika discipliner. Nobelpristagare, regissörer och filantroper inom affärslivet ingår i denna grupp. Denna kommission utreder förslagen som läggs fram och undersöker om de är upptagna. Som du nog kan tänka dig är det inte helt lätt att komma på ett namn som nästan aldrig har använts i exempelvis reklamkampanjer eller i andra kommersiella sammanhang.
Namnet Reiwa har också ett annat symboliskt värde eftersom det traditionsenligt ska hämtas ur en gammeldags kinesisk text. Men denna gång skedde ett undantag då namnet för första gången någonsin plockades ur en 1 200 år gammal japansk poesibok som handlar om vårens skönhet.
Så påverkar den nya eran japanernas vardag
En ny spännande era i all ära men det skapar samtidigt en hel del extra arbete åt befolkningen. Till att börja med måste nya dokument med namnet Reiwa tryckas upp och bytas ut på landets alla banker, postkontor, skolor, vigselanrättningar och fastighetsmäklare. Namnbytet genomsyrar med andra ord samhällets alla delar. Men inte nog med det, dessutom måste landets alla miljontals Jidouhanbaiki (自動販売機) programmeras om för att de ska kunna ta emot de sedlar och mynt som ska trycks upp med nya motiv.
Den folkliga ledaren
Det som föranledde den historiska abdikeringen var kejsaren Akihitos försämrade hälsa. Att en kejsare abdikerar är mycket ovanligt och han är den första som har gjort det på över 200 år. En kejsares ämbete har i regel upphört när denne avlider, men då kejsaren Akihito har haft hälsoproblem och blivit tvungen att opereras tog det på hans krafter så pass mycket att han bad om tillåtelse att abdikera.
Under tiden som kejsare Akihito regerade hann han med att bli en mycket folklig ledare som japanerna respekterade. Hans beslut att abdikera orsakade därför inte några folkliga protester utan man tackade honom istället för en lång och trogen tjänst.
Likheter med Sverige
Som tidigare nämnt är själva poängen med en era att belysa strömningarna i samhället, där kejsarens ämbete under en era ska leda Japan i en viss riktning. Man kan jämföra detta med svenska regenter och deras valspråk. Vår nuvarande konung Carl XVI Gustaf regerar Sverige under valspråket ‘för Sverige i tiden’. Ett begrepp vars innebörd, i hans mening, handlar om att bli en modern monark. Detta förhållningssätt hänvisar man till med jämna mellanrum som en förklaring till varför det traditionella kungahuset exempelvis numera finns på moderna sociala plattformar.
Precis som med den svenska konungen saknar den japanska kejsaren politiskt inflytande. Kejsaren har därför uteslutande en symbolisk roll. Men vore det inte spännande om denna symbolik kunde bli något som inte bara japanerna samlas kring, utan också människor över hela världen? År 2020 hålls nämligen OS i Tokyo och det vore väl ett fantastiskt tillfälle för människor att mötas och välkomna Japan in i en ny era – tillsammans.
Om du vill läsa mer om japansk kulur kan du läsa vidare på Go! Go! Nihons blogg där vi skriver om allt som har med Japan att göra.
