{"id":35110,"date":"2018-07-25T16:00:27","date_gmt":"2018-07-25T07:00:27","guid":{"rendered":"https:\/\/gogonihon.com\/?p=35110"},"modified":"2024-02-06T10:52:49","modified_gmt":"2024-02-06T10:52:49","slug":"aisatsu-japanska-halsningar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/blog\/aisatsu-japanska-halsningar\/","title":{"rendered":"Aisatsu: 9 grundl\u00e4ggande japanska h\u00e4lsningar"},"content":{"rendered":"\n

H\u00e4lsningar \u00e4r en viktig del av kulturen i m\u00e5nga l\u00e4nder, och Japan har s\u00e5klart sin egen unika upps\u00e4ttning av h\u00e4lsningar<\/strong> och regler att f\u00f6lja. En del anv\u00e4ndningsomr\u00e5den och betydelser kan skilja sig fr\u00e5n vad du \u00e4r van vid, det b\u00e4sta \u00e4r att l\u00e4ra sig vad som passar att s\u00e4ga vid varje tillf\u00e4lle, snarare \u00e4n den ordagranna betydelsen, f\u00f6r att beh\u00e4rska den japanska etiketten.<\/p>\n\n\n\n

Oroa dig inte, vi kommer att g\u00e5 igenom grunderna f\u00f6r japanska h\u00e4lsningar steg f\u00f6r steg i den h\u00e4r artikeln.<\/p>\n\n\n\n

Japanska h\u00e4lsningar<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Ordet aisatsu<\/em> (\u6328\u62f6) betyder ”h\u00e4lsning” p\u00e5 japanska, men japanska h\u00e4lsningar \u00e4r mer \u00e4n bara ett ”hej”.<\/p>\n\n\n\n

I m\u00e5nga v\u00e4sterl\u00e4ndska kulturer inneb\u00e4r en h\u00e4lsning att s\u00e4ga hej, ett leende eller en liten nick till m\u00e4nniskor man k\u00e4nner, men i Japan \u00e4r aisatsu<\/strong> mycket viktigt och l\u00e4rs ut till barn redan fr\u00e5n en mycket tidig \u00e5lder. Till exempel \u00e4r det inte ovanligt att skolbarnen h\u00e4lsar p\u00e5 alla f\u00f6rbipasserande elever som \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n de sj\u00e4lva som ett tecken p\u00e5 respekt. Aisatsu \u00e4r ocks\u00e5 en viktig aspekt p\u00e5 arbetsplatsen, h\u00e4lsningar kan skapa en positiv arbetsmilj\u00f6 och fr\u00e4mja kommunikation mellan kollegor.<\/p>\n\n\n\n

En annan sak att notera \u00e4r att handskakning inte \u00e4r vanligt i Japan, inte heller kramar. Den fr\u00e4msta seden \u00e4r ist\u00e4llet att buga f\u00f6r varandra.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom h\u00e4lsningar \u00e4r ett viktigt element i den japanska kulturen b\u00f6r det vara n\u00e5got av det f\u00f6rsta du l\u00e4r dig n\u00e4r du studerar japanska<\/strong>, ut\u00f6ver de japanska tecknen<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss g\u00e5 igenom 10 japanska h\u00e4lsningar som \u00e4r viktiga att kunna!<\/p>\n\n\n\n

\"Aisatsu<\/figure>\n\n\n\n

10 grundl\u00e4ggande japanska h\u00e4lsningar<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

1. Ohay\u014d gozaimasu (\u304a\u306f\u3088\u3046\u3054\u3056\u3044\u307e\u3059)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Detta betyder ungef\u00e4r ”god morgon” och anv\u00e4nds vanligtvis under morgontimmarna fram till klockan 12. Ordet ”morgon” ing\u00e5r inte i frasen, men stommen \u00e4r hayai<\/em> (\u65e9\u3044), vilket betyder ”tidigt”.<\/p>\n\n\n\n

Du kan utel\u00e4mna gozaimasu<\/em> n\u00e4r du tilltalar n\u00e4ra v\u00e4nner och familj f\u00f6r en mer avslappnad h\u00e4lsning, men anv\u00e4nd hela frasen f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5 de utanf\u00f6r din bekantskapskrets och de som \u00e4r \u00e4ldre eller h\u00f6gre rank \u00e4n du. P\u00e5 en del arbetsplatser \u00e4r det vanligt att s\u00e4ga ohay\u014d gozaimasu n\u00e4r som helst p\u00e5 dagen, \u00e4ven p\u00e5 kv\u00e4llen, n\u00e4r du f\u00f6rst st\u00e4mplar in f\u00f6r dagen eller h\u00e4lsar p\u00e5 n\u00e5gon f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den dagen.<\/p>\n\n\n\n

2. Konnichiwa (\u3053\u3093\u306b\u3061\u308f)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Konnichiwa<\/em> kan \u00f6vers\u00e4ttas till \u201chej\u201d och \u00e4r f\u00f6rmodligen den mest v\u00e4lk\u00e4nda japanska h\u00e4lsningen. H\u00e4lsningen kan anv\u00e4ndas n\u00e4r som helst, \u00e4ven om den vanligtvis anv\u00e4nds under dagen mellan kl. 11.00-17.00. Bokstavligen betyder det ”idag” eller mer ursprungligen ”solen”, s\u00e5 det l\u00e5ter ju rimligt att anv\u00e4nda h\u00e4lsningen n\u00e4r solen \u00e4r framme.<\/p>\n\n\n\n

Konnichiwa kan anv\u00e4ndas i n\u00e4stan alla situationer, med vem som helst. Bland v\u00e4nner kan du anv\u00e4nda mer avslappnade h\u00e4lsningar som ”hey” eller ”yo” likt engelskan, men de mer avslappnade h\u00e4lsningarna b\u00f6r endast anv\u00e4ndas med familj och v\u00e4nner du st\u00e5r n\u00e4ra. F\u00f6r att vara p\u00e5 den s\u00e4kra sidan, anv\u00e4nd konnichiwa – d\u00e5 kan det inte bli fel!<\/p>\n\n\n\n

3. Konbanwa (\u3053\u3093\u3070\u3093\u306f<\/strong>)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Efter klockan 6 p\u00e5 kv\u00e4llen, eller efter solnedg\u00e5ngen, kan du anv\u00e4nda konbanwa<\/em>, som ungef\u00e4r betyder ”god kv\u00e4ll”, men bokstavligen betyder ”ikv\u00e4ll”. Till skillnad fr\u00e5n konnichiwa l\u00e5ter konbanwa mer formellt, de flesta anv\u00e4nder d\u00e4rf\u00f6r inte den h\u00e4lsningen med sina n\u00e4ra bekanta.<\/p>\n\n\n\n

4. <\/strong>Oyasumi nasai (\u304a\u3084\u3059\u307f\u306a\u3055\u3044)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Detta betyder ungef\u00e4r ”var god vila,” eller ”ha en god vila”, men anv\u00e4nds f\u00f6r att s\u00e4ga ”god natt.”<\/p>\n\n\n\n

5. <\/strong>Say<\/strong>\u014dnara & gokigeny<\/strong>\u014d (\u3055\u3088\u3046\u306a\u3089\/\u3054\u304d\u3052\u3093\u3088\u3046)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Say\u014dnara<\/em> betyder bokstavligen ”om det \u00e4r s\u00e5” och anv\u00e4nds inte, trots att m\u00e5nga kanske tror det, s\u00e5 ofta. \u00c4nnu mer s\u00e4llsynt idag \u00e4r gokigeny\u014d<\/em>, vilket betyder ”farv\u00e4l”, som brukade anv\u00e4ndas tillsammans med say\u014dnara som en enda h\u00e4lsning fram till Edo-perioden, f\u00f6r att s\u00e4ga ”om det \u00e4r s\u00e5, farv\u00e4l”. Runt Meiji-perioden b\u00f6rjade m\u00e4n utesluta det senare och bara s\u00e4ga say\u014dnara, medan kvinnorna svarade med gokigeny\u014d. Runt Showa-perioden b\u00f6rjade m\u00e5nga kvinnor ocks\u00e5 att f\u00f6redra say\u014dnara, och d\u00e4rf\u00f6r h\u00f6r man inte gokigeny\u014d lika ofta idag.<\/p>\n\n\n\n

Mellan v\u00e4nner h\u00f6rs ofta bye-bye<\/strong> (\u30d0\u30a4\u30d0\u30a4), jaane<\/em> (\u3058\u3083\u3042\u306d), dewa<\/em> (\u3067\u306f) eller mata ne<\/em> (\u307e\u305f\u306d). Mata ne betyder helt enkelt ”(vi ses) igen”, s\u00e5 f\u00f6r att s\u00e4ga ”vi ses imorgon” eller ”vi ses n\u00e4sta vecka” kan du s\u00e4ga, mata ashita<\/em> (\u307e\u305f\u660e\u65e5) eller mata raish\u016b<\/em> (\u307e\u305f\u6765\u9031).<\/p>\n\n\n\n

6. Ittekimasu & itterasshai (\u3044\u3063\u3066\u304d\u307e\u3059\/\u3044\u3063\u3066\u3089\u3063\u3057\u3083\u3044)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Japanerna har specifika h\u00e4lsningar n\u00e4r n\u00e5gon l\u00e4mnar huset eller kontoret, vilket kan vara ett nytt koncept f\u00f6r svensktalande personer. Personen som l\u00e4mnar huset eller kontoret s\u00e4ger ittekimasu<\/em>, vilket bokstavligen betyder ”Jag g\u00e5r och kommer tillbaka”, medan den som stannar hemma s\u00e4ger itterasshai<\/em>, bokstavligen ”sn\u00e4lla g\u00e5 och kom tillbaka.” Dessa uttryck anv\u00e4nds dagligen men bara hemma, p\u00e5 kontoret eller n\u00e5gonstans som personen ofta befinner sig p\u00e5, eftersom det bara \u00e4r rimligt att anv\u00e4nda uttrycket om du g\u00e5r och sedan kommer tillbaka.<\/p>\n\n\n\n

 7. <\/strong>Tadaima & okaeri (\u305f\u3060\u3044\u307e\/\u304a\u304b\u3048\u308a)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Det f\u00f6rekommer ocks\u00e5 ett liknande utbyte av h\u00e4lsningar n\u00e4r du \u00e5terv\u00e4nder hem eller kommer tillbaka till kontoret. Den \u00e5terv\u00e4ndande personen s\u00e4ger tadaima<\/em> eller tadaima modorimashita<\/em>, bokstavligen ”Jag har kommit tillbaka nu”. Personen som v\u00e4lkomnar hen tillbaka s\u00e4ger okaeri<\/em> eller okaerinasai<\/em> vilket betyder ”v\u00e4lkommen tillbaka\u201d.<\/p>\n\n\n\n

 8. <\/strong>Moshi moshi & osewa – \u3082\u3057\u3082\u3057\/\u304a\u4e16\u8a71 <\/strong>
<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Det finns en speciell h\u00e4lsning bland japanska h\u00e4lsningar som endast anv\u00e4nds p\u00e5 telefonen. Ursprungligen kommer h\u00e4lsningen fr\u00e5n verbet m\u014dsu<\/em> (\u7533\u3059), en artig form av verbet iu<\/em> (\u8a00\u3046) ”att s\u00e4ga”, som anv\u00e4nds av en sj\u00e4lv. Du kommer ofta att h\u00f6ra moshimoshi<\/em> som h\u00e4lsningsfras i b\u00f6rjan av telefonsamtal f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra sig att b\u00e5da parter kan h\u00f6ra varandra ordentligt. Det finns m\u00e5nga sp\u00e4nnande historier kring var det h\u00e4r uttrycket kommer fr\u00e5n. Vissa h\u00e4vdar att det \u00e4r ett s\u00e4tt att kontrollera i fall man pratar med en ande, d\u00e5 andar inte kan s\u00e4ga moshi<\/em> tv\u00e5 g\u00e5nger. Andra s\u00e4ger att det \u00e4r ett s\u00e4tt att skydda sig mot r\u00e4var som f\u00f6rs\u00f6ker lura dig och att det h\u00f6rs tydligt d\u00e5 r\u00e4var inte kan uttala moshimoshi korrekt. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Men ett mer artigt s\u00e4tt att svara i telefonen nu f\u00f6r tiden \u00e4r hai<\/em> (\u306f\u3044) allts\u00e5 ”ja” f\u00f6ljt av ditt namn eller eventuellt ditt f\u00f6retagsnamn tillsammans med ditt namn n\u00e4r du tar aff\u00e4rssamtal.<\/p>\n\n\n\n

I likhet med aff\u00e4rsm\u00f6ten som sker ansikte mot ansikte s\u00e5 anv\u00e4nds ofta frasen osewa ni natte orimasu<\/em> (\u304a\u4e16\u8a71\u306b\u306a\u3063\u3066\u304a\u308a\u307e\u3059) p\u00e5 telefon f\u00f6r att visa sin uppskattning inf\u00f6r aff\u00e4rsrelationen.<\/p>\n\n\n\n

9. Otsukaresama desu (\u304a\u75b2\u308c\u69d8\u3067\u3059)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Detta \u00e4r f\u00f6rmodligen den vanligaste h\u00e4lsningen av japanska h\u00e4lsningar p\u00e5 arbetsplatsen, men den \u00e4r ganska sv\u00e5r att \u00f6vers\u00e4tta exakt. H\u00e4lsningen kommer fr\u00e5n verbet tsukareru<\/em> (\u75b2\u308c\u308b) som betyder ”att bli tr\u00f6tt”. Det anv\u00e4nds vanligtvis som ett tecken p\u00e5 erk\u00e4nnande av h\u00e5rt arbete och \u00f6msesidigt st\u00f6d och s\u00e4gs d\u00e4rf\u00f6r vanligtvis efter avslutat arbete.<\/p>\n\n\n\n

10. Y\u014dkoso & irasshaimase (\u3088\u3046\u3053\u305d\/\u3044\u3089\u3063\u3057\u3083\u3044\u307e\u305b)
<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

En av de f\u00f6rsta japanska h\u00e4lsningar du kommer i kontakt med redan p\u00e5 flygplatsen i Japan kan vara y\u014dkoso<\/em>, som betyder ”v\u00e4lkommen”.<\/p>\n\n\n\n

I butiker och restauranger h\u00e4lsas \u00e5 andra sidan kunderna av ett entusiastiskt irasshaimase<\/em>, vilket \u00e4r en v\u00e4lkomnande h\u00e4lsning, som bjuder in kunden i butiken, men som vanligtvis inte f\u00f6rv\u00e4ntas n\u00e5got svar fr\u00e5n.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vett och etikett \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r mycket h\u00f6gt v\u00e4rderat i det japanska samh\u00e4llet och dess kultur. Oavsett om du \u00e4r turist<\/a>, student<\/a> eller arbetar \u00e4r ett av de f\u00f6rsta stegen till att trivas i Japan att f\u00f6rst\u00e5 h\u00e4lsningar och tillh\u00f6rande svar. Se till att anv\u00e4nda dem n\u00e4sta g\u00e5ng du tr\u00e4ffar en japan!<\/p>\n\n\n\n

Forts\u00e4tt att f\u00f6lja Go! Go! Nihons blogg<\/a> f\u00f6r mer sp\u00e4nnande information om japanska spr\u00e5ket och kulturen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4lsningar \u00e4r en viktig del av kulturen i m\u00e5nga l\u00e4nder, och Japan har s\u00e5klart sin egen unika upps\u00e4ttning av h\u00e4lsningar och regler att f\u00f6lja. En del anv\u00e4ndningsomr\u00e5den och betydelser kan skilja sig fr\u00e5n vad du \u00e4r van vid, det b\u00e4sta \u00e4r att l\u00e4ra sig vad som passar att s\u00e4ga vid varje tillf\u00e4lle, snarare \u00e4n den […]<\/p>\n","protected":false},"author":117,"featured_media":111536,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[448],"tags":[928,934,942],"class_list":["post-35110","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-lar-dig-japanska","tag-sprak","tag-stil","tag-studera-i-japan"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35110","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/117"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35110"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35110\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":116828,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35110\/revisions\/116828"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/111536"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35110"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35110"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35110"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}