{"id":34885,"date":"2021-03-31T15:00:49","date_gmt":"2021-03-31T15:00:49","guid":{"rendered":"https:\/\/gogonihon.com\/?p=34885"},"modified":"2023-11-13T14:40:34","modified_gmt":"2023-11-13T14:40:34","slug":"dubbla-konsonanter-och-langa-vokaler-i-japanskt-uttal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/blog\/dubbla-konsonanter-och-langa-vokaler-i-japanskt-uttal\/","title":{"rendered":"Dubbla konsonanter och l\u00e5nga vokaler i japanskt uttal"},"content":{"rendered":"

Det kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r en nyb\u00f6rjare i japanska att f\u00e5 till alla olika uttalsregler r\u00e4tt. Dubbla konsonanter och l\u00e5nga vokaler i japanskt uttal \u00e4r extra sv\u00e5rt och kan \u00e4ndra ett ords betydelse om de uttalas fel.<\/span><\/p>\n

S\u00e5 hur vet du n\u00e4r ord p\u00e5 japanska har dubbla konsonanter eller l\u00e5nga vokaler? L\u00e4s vidare f\u00f6r att ta reda p\u00e5 det!\u00a0<\/span><\/p>\n

Sokuon \u4fc3\u97f3 (dubbla konsonanter)<\/b><\/h2>\n

F\u00f6r Sokuon<\/em><\/span> anv\u00e4ndander man \u201ctsu, \u3064\u201d f\u00f6r att g\u00f6ra en dubbel konsonant i ett ord. Det kallas gemination i fonetik, och resulterar i ett klippt ljud eller en liten paus mitt i ordet n\u00e4r man uttalar det p\u00e5 japanska. Det \u00e4r inte det l\u00e4ttaste uttalet att f\u00e5 till i b\u00f6rjan, men du kommer greppa det ju mer du v\u00e4njer dig vid spr\u00e5ket.<\/span>
\n<\/span>
\n<\/span>N\u00e4r man skriver i romaji anv\u00e4nds dubbla konsonanter f\u00f6r att illustrera det. N\u00e4r man skriver med japanska kanan s\u00e5 anv\u00e4nder man ett litet \u201ctsu\u201d (\u3063 f\u00f6r hiragana och \u30c3 f\u00f6r katakana) ist\u00e4llet f\u00f6r dubbla konsonanter.<\/span><\/p>\n

N\u00e5gra exempel p\u00e5 ord som inneh\u00e5ller sokuon:<\/span><\/p>\n

Nippon
\n<\/i><\/b>\u65e5\u672c (\u306b\u3063\u307d\u3093)
\n<\/b>Japan<\/span><\/p>\n

Yukkuri
\n<\/i><\/b>\u3086\u3063\u304f\u308a
\n<\/b>Sakta<\/span><\/p>\n

Yappari
\n<\/i><\/b>\u77e2\u3063\u5f35\u308a(\u3084\u3063\u3071\u308a)
\n<\/b>Som v\u00e4ntat, som, oavsett, fortfarande<\/span><\/p>\n

Kitte
\n<\/i><\/b>\u5207\u624b (\u304d\u3063\u3066)
\n<\/b>Frim\u00e4rke<\/span><\/p>\n

Zasshi
\n<\/i><\/b>\u96d1\u8a8c (\u3056\u3063\u3057)
\n<\/b>Magasin (tidning)<\/span><\/p>\n

Itta
\n<\/i><\/b>\u884c\u3063\u305f (\u3044\u3063\u305f)
\n<\/b>Gick<\/span><\/p>\n

*Som j\u00e4mf\u00f6relse, <\/span>ita<\/span><\/i> \u677f, som betyder br\u00e4de eller plank, eller <\/span>ita <\/span><\/i>\u75db, som betyder \u201caj!\u201d uttalas utan dubbel konsonant<\/span><\/p>\n

Nisshi
\n<\/i><\/b>\u65e5\u8a8c (\u306b\u3063\u3057)
\n<\/b>Journal, anteckningsbok<\/span><\/p>\n

*Kan j\u00e4mf\u00f6rsas med <\/span>nishi<\/span><\/i> \u897f, som betyder v\u00e4st<\/span><\/p>\n

Kappu
\n<\/i><\/b>\u30ab\u30c3\u30d7
\n<\/b>Kopp<\/span><\/p>\n

Sakkaa
\n<\/b>\u30b5\u30c3\u30ab\u30fc
\n<\/b>Fotboll<\/span><\/p>\n

Chouon \u9577\u97f3 (l\u00e5nga vokaler)<\/b><\/h2>\n

Dessa ord inneh\u00e5ller l\u00e5nga ljud, som allts\u00e5 ger ett l\u00e4ngre uttal p\u00e5 japanska.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r man skriver finns dessa regler att anv\u00e4nda sig av:<\/span><\/p>\n

L\u00e5nga vokaler som slutar med a \u3042, i\u00a0 \u3044, u \u3046 skriv med en extra vokal med samma ljud. <\/span>
\n<\/span>Till exempel f\u00e5r l\u00e5nga vokaler som slutar med \u3042, ett extra \u3042 p\u00e5 slutet.
\n<\/span>\u2192 Ex. <\/span>okaasan <\/i>\u304a\u6bcd\u3055\u3093\u30fb\u304a\u304b\u3042\u3055\u3093<\/b>\u00a0(mamma).<\/span><\/p>\n

L\u00e5nga e \u3048 ljud f\u00f6ljs av ett extra \u3044 eller \u3048.
\n<\/span>\u2192 Till exampel, <\/span>eiga<\/i><\/b> \u6620\u753b<\/b>\u00a0\u30fb\u3048\u3044\u304c(folm) eller <\/span>oneesan <\/i><\/b>\u304a\u59c9\u3055\u3093\u30fb\u304a\u306d\u3048\u3055\u3093\u00a0<\/b>(storasyster).\u00a0<\/span><\/p>\n

L\u00e5nga vokaler som slutar med o \u304a f\u00f6ljs av ett extra \u3046.
\n<\/span>\u2192 Exempelvis, <\/span>ohayou<\/i><\/b> \u304a\u306f\u3088\u3046<\/b> (god morgon).\u00a0<\/span><\/p>\n

Ett stort undantag fr\u00e5n detta \u00e4r att vissa ord skrivs med en dubbel \u304a, som i <\/span>ooki \u5927\u304d\u30fb\u304a\u304a\u304d<\/i><\/b>\u00a0(stor).\u00a0<\/span><\/p>\n

Ibland kan du se den extra vokalen utel\u00e4mnad och ist\u00e4llet kommer ordet att skrivas med en makron \u00f6ver den l\u00e5nga vokalen. Till exempel: ok\u0101san, ohay\u014d. Det finns ingen verklig regel kring det och mycket av det bottnar i preferens.<\/span><\/p>\n

P\u00e5 katakana s\u00e5 skriv en l\u00e5ng vokal ist\u00e4llet med ett l\u00e5ngt bindestr\u00e4ck. Till exempel: <\/span>koohii<\/i><\/b> \u30b3\u30fc\u30d2\u30fc <\/b>(kaffe), <\/span>suupaa<\/i><\/b> \u30b9\u30fc\u30d1\u30fc <\/b>(supermarket).<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att m\u00e5nga ord kan verka likadana, men den eda skillnaden \u00e4r att ett har en l\u00e5ng vokal medan det andra inte har det. Om man anv\u00e4nder fel uttal kan det \u00e4ndra ordets betydelse helt.\u00a0<\/span><\/p>\n

N\u00e5gra exempel:<\/span><\/p>\n

Obasan<\/i><\/b> \u304a\u3070\u3055\u3093<\/b> (faster\/moster) vs <\/span>obaasan<\/i><\/b> \u304a\u3070\u3042\u3055\u3093<\/b> (mormor\/farmor)<\/span><\/p>\n

Ningyo<\/i><\/b> \u306b\u3093\u304e\u3087 <\/b>(sj\u00f6jungfru) vs <\/span>ningyou<\/i><\/b> \u306b\u3093\u304e\u3087\u3046<\/b> (docka)<\/span><\/p>\n

Biru<\/i><\/b> \u30d3\u30eb<\/b> (flerv\u00e5ningsbyggnat) vs <\/span>biiru<\/i><\/b> \u30d3\u30fc\u30eb <\/b>(\u00f6l)<\/span><\/p>\n

Kado <\/i><\/b>\u304b\u3069 <\/b>(h\u00f6rn) vs <\/span>kaado<\/i><\/b> \u30ab\u30fc\u30c9<\/b> (kort)<\/span><\/p>\n

Kutsu<\/i><\/b> \u304f\u3064<\/b> (skor) vs <\/span>kutsuu<\/i><\/b> \u304f\u3064\u3046<\/b> (sm\u00e4rta, v\u00e4rk)<\/span><\/p>\n