{"id":34733,"date":"2022-05-14T15:00:25","date_gmt":"2022-05-14T06:00:25","guid":{"rendered":"https:\/\/gogonihon.com\/?p=34733"},"modified":"2023-06-22T23:49:59","modified_gmt":"2023-06-22T23:49:59","slug":"likheter-och-skillnader-mellan-japanska-och-svenska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/blog\/likheter-och-skillnader-mellan-japanska-och-svenska\/","title":{"rendered":"Likheter och skillnader mellan japanska och svenska"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r du t\u00e4nker p\u00e5 likheter och skillnader mellan japanska och svenska kommer du kanske att t\u00e4nka p\u00e5 mer skillnader \u00e4n likheter. Det st\u00e4mmer att spr\u00e5ket skiljer sig betydligt, vad g\u00e4ller allt fr\u00e5n ursprung till uttal. Men det finns \u00e4ven likheter!<\/span><\/p>\n

L\u00e4s vidare f\u00f6r att f\u00e5 veta mer om likheter och skillnader mellan japanska och svenska!<\/span><\/p>\n

Likheter mellan japanska och svenska<\/b><\/h2>\n

Det r\u00e5der inga tvivel om att japanska och svenska \u00e4r tv\u00e5 mycket olika spr\u00e5k, men trots det finns det likheter s\u00e5v\u00e4l som skillnader. Det kan verka som en tung utmaning att l\u00e4ra sig japanska som svensk, men utmaningen \u00e4r onekligen en del av charmen. L\u00e4s vidare f\u00f6r att f\u00e5 insikt kring b\u00e5de hur de tv\u00e5 spr\u00e5ket skiljer sig \u00e5t och \u00e4r lika.<\/span><\/p>\n

\"Sign<\/p>\n

L\u00e5neord<\/b><\/h3>\n

Japanskan \u00e4r full av l\u00e5neord fr\u00e5n olika spr\u00e5k, bland annat m\u00e5nga europeiska. B\u00e5de portugisiskan och engelskan har gott om ord som slingrat sig in det japanska spr\u00e5ket – men \u00e4ven svenskan har lyckats f\u00e5 in ett par ord.<\/span><\/p>\n

Vissa av de europeiska l\u00e5neorden \u00e4r nytillskott till japanskan, medan vissa har ersatt \u00e4ldre ord. Unga japaner anv\u00e4nder som man kan gissa mer utl\u00e4ndska l\u00e5neord \u00e4n de \u00e4ldre generationerna.\u00a0<\/span><\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 ett svenskt l\u00e5neord som finns i japanskan \u00e4r ordet f\u00f6r buff\u00e9\/sm\u00f6rg\u00e5rdsbord – <\/span>\u30d0\u30a4\u30ad\u30f3\u30b0 (<\/span>baikingu<\/span><\/i>).<\/span> Men hur kommer det sig att japanskan har valt att anv\u00e4nda ordet viking som en synonym f\u00f6r buff\u00e9? Jo, det kommer sig av ett en japansk restaurangchef reste till Sverige och fascinerades av v\u00e5ra sm\u00f6rg\u00e5sbord och best\u00e4mde sig f\u00f6r att introducera konceptet p\u00e5 hotellet d\u00e4r han arbetade i Japan. F\u00f6rst f\u00f6rs\u00f6kte han anv\u00e4nda ett japansk uttal <\/span>av sm\u00f6rg\u00e5sbord – men <\/span>\u30b9\u30e2\u30fc\u30ac\u30b9\u30dc\u30fc\u30c9 (<\/span>sum\u00f4gasub\u00f4do<\/span><\/i>) \u00e4r inte direkt enkelt att s\u00e4ga eller komma ih\u00e5g. Till slut st\u00f6tte n\u00e5gon inblandad p\u00e5 en film om vikingar – och det \u00e4r ju ocks\u00e5 skandinaviskt, och mycket l\u00e4ttare att s\u00e4ga. Och s\u00e5 kom den sm\u00f6rg\u00e5sbordsinspirerade buff\u00e9n att bli k\u00e4nd som en \u201cviking\u201d i Japan.<\/span><\/p>\n

Engelska l\u00e5neord<\/b><\/h4>\n

Det m\u00e5 inte vara svenska, men det finns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga engelska l\u00e5neord i japanskan f\u00f6r att det ska underl\u00e4tta f\u00f6r genomsnittssvensken med n\u00e5gorlunda kunskaper i engelska. Vissa svenska och engelska ord \u00e4r ocks\u00e5 tillr\u00e4ckligt lika f\u00f6r att dess anv\u00e4ndande i japanskan ska vara oss till stor hj\u00e4lp. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra exempel:<\/span><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Japanskt ord<\/b><\/td>\nKatakana<\/b><\/td>\nEngelska<\/b><\/td>\nSvenska<\/b><\/td>\n<\/tr>\n
\u30c6\u30e9\u30b9<\/span><\/td>\nterasu<\/span><\/i><\/td>\nTerrace<\/span><\/td>\nTerrass<\/span><\/td>\n<\/tr>\n
\u30ac\u30e9\u30b9<\/span><\/td>\ngarasu<\/span><\/i><\/td>\nGlass<\/span><\/td>\nGlas<\/span><\/td>\n<\/tr>\n
\u30d0\u30b9<\/span><\/td>\nbasu<\/span><\/i><\/td>\nBus<\/span><\/td>\nBuss<\/span><\/td>\n<\/tr>\n
\u30df\u30b9\u30c6\u30ea\u30fc<\/span><\/td>\nmisuter\u00ee<\/span><\/i><\/td>\nMystery<\/span><\/td>\nMysterium<\/span><\/td>\n<\/tr>\n
\u30d3\u30c7\u30aa\u30ab\u30e1\u30e9<\/span><\/td>\nbideokamera<\/span><\/i><\/td>\nVideo Camera<\/span><\/td>\nVideokamera<\/span><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Sedan finns det sj\u00e4lvklart ocks\u00e5 en del japanska l\u00e5neord i svenskan som du s\u00e4kert redan \u00e4r bekant med! N\u00e5gra av dessa \u00e4r karaoke, emoji, tsunami, tyfon, origami och karate. Om du vill l\u00e4sa mer om detta kan du g\u00f6ra det i v\u00e5rt blogginl\u00e4gg om <\/span>japanska l\u00e5neord i svenskan<\/span><\/a>.<\/span><\/p>\n

Betoning och spr\u00e5kmelodi<\/b><\/h3>\n

Japanska l\u00e5ter som bekant v\u00e4ldigt olikt svenska, men \u00e4ven om stavelser betonas annorlunda och spr\u00e5kmelodin \u00e4r obekant \u00e4r melodins betydelse viktig i b\u00e5da spr\u00e5ken. Till skillnad fr\u00e5n t.ex. engelska som anses vara ett \u201cplattare\u201d spr\u00e5k, \u00e4r b\u00e5da svenska och japanska melodi\u00f6sa.<\/span><\/p>\n

N\u00e5got som b\u00e5da spr\u00e5ken har gemensamt \u00e4r t.ex. att man indikerar att man har st\u00e4llt en fr\u00e5ga genom att h\u00f6ga tonen i slutet av en mening. Japanskan har \u00e4ven en avslutande fr\u00e5gepartikel, <\/span>ka<\/span><\/i>, men \u00e4ven utan den f\u00f6rst\u00e5r din samtalspartner att du har st\u00e4llt en fr\u00e5ga om du avslutar med en h\u00f6gre, fr\u00e5gande ton.<\/span><\/p>\n

Vilken stavelse som betonas lite extra kan \u00e4ndra ordets betydelse – t\u00e4nk skillnaden mellan \u201ctomten\u201d (givmild sk\u00e4ggig man i r\u00f6d kostym) och \u201ctomten\u201d (marken som tillh\u00f6r ett hus). Ibland kan skillnaden mellan tv\u00e5 subtila betoningar vara viktig – <\/span>pantsu <\/span><\/i>kan till exempel vara antingen byxor eller underkl\u00e4der beroende p\u00e5 hur du s\u00e4ger ordet\u2026<\/span><\/p>\n

S\u00e5 var medveten om att din ton, melodi och betoning s\u00e4ger lika mycket som orden du s\u00e4ger n\u00e4r du pratar b\u00e5de japanska och svenska!<\/span><\/p>\n

Skillnader mellan japanska och svenska<\/b><\/h2>\n

Det \u00e4r f\u00f6rmodligen knappast f\u00f6rv\u00e5nande att de tv\u00e5 spr\u00e5ken har fler skillnader \u00e4n likheter. Men \u00e4r inte det charmen med att l\u00e4ra sig ett nytt spr\u00e5k?\u00a0<\/span><\/p>\n

Svenska och japanska har mycket olika ursprung. Svenska \u00e4r ett nordgermanskt spr\u00e5k som tillh\u00f6r den indoeuropeiska spr\u00e5kgruppen, och \u00e4r som bekant mycket likt v\u00e5ra skandinaviska grannars spr\u00e5k. En svensk, en dansk och en norsk kan mycket v\u00e4l f\u00f6rst\u00e5 \u00e5tminstone en stor del av varandras spr\u00e5k, speciellt i skrift. N\u00e4r vi kommer lite l\u00e4ngre bort, till nordeuropeiska l\u00e4nder som Tyskland, \u00e4r spr\u00e5ket mer fr\u00e4mmande – men vi kan \u00e4nd\u00e5 snappa upp enstaka ord eller f\u00f6rst\u00e5 den grundl\u00e4ggande strukturen. Det \u00e4r ett f\u00f6rh\u00e5llandevis enkelt spr\u00e5k att sp\u00e5ra.<\/span><\/p>\n

Japanskan d\u00e4remot, \u00e4r betydligt annorlunda \u00e4n grannl\u00e4ndernas spr\u00e5k. Vissa ord p\u00e5 koreanska kan eventuellt k\u00e4nnas igen, men spr\u00e5kets rytm p\u00e5minner mer om finska \u00e4n t.ex. <\/span><\/p>\n

mandarin eller koreanska. Spr\u00e5kets exakta ursprung och hur det har spridits och utvecklats \u00e4r n\u00e5got som \u00e4n idag \u00e4r h\u00f6gst oklart, och det \u00e4r inte uppenbart kopplat till n\u00e5got annat spr\u00e5k.\u00a0<\/span><\/p>\n

Den vanligaste teorin \u00e4r att japanskan \u00e4r kopplad till koreanskan, eller till Ural-altaiska spr\u00e5k. Exempel p\u00e5 spr\u00e5k som har diskuterats som m\u00f6jliga Ural-altaiska spr\u00e5k \u00e4r till exempel turkiska och spr\u00e5k som talas i Finland, Ungern och Estland. Det b\u00f6r dock n\u00e4mnas att de flesta spr\u00e5kvetare har f\u00f6rkastat teorin om Ural-altaiska spr\u00e5k och att teorin nu anses \u00f6vergiven.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Skriftspr\u00e5ken<\/b><\/h3>\n

Skriftspr\u00e5ket \u00e4r betydligt l\u00e4ttare att sp\u00e5ra, och vi vet att det japanska skriftspr\u00e5ket \u00e4r en kombination av tre skriftsystem, varav kanji \u00e4r ett symbolbaserat alfabet taget fr\u00e5n Kina, och hiragana och katakana \u00e4r stavelsebaserade, mindre alfabet. Kanji kom till Japan s\u00e5 tidigt som p\u00e5 600-talet, och hiragana och katakana utvecklades senare f\u00f6r att komplettera skriftspr\u00e5ket och anpassa det b\u00e4ttre till den talade japanskan.<\/span><\/p>\n

Svenskan som bara anv\u00e4nder ett skriftsystem, det romerska alfabetet, k\u00e4nns otroligt enkel i j\u00e4mf\u00f6relse! Om du vill b\u00f6rja l\u00e4ra dig\u00a0<\/span><\/p>\n

Hiragana och katakana best\u00e5r b\u00e5da av 46 stavelser. Hiragana anv\u00e4nds fr\u00e4mst f\u00f6r att b\u00f6ja ord och f\u00f6r grammatik, medan katakana snarare anv\u00e4nds f\u00f6r att skriva uttalet p\u00e5 sv\u00e5ra kanji men fr\u00e4mst f\u00f6r l\u00e5neord och utl\u00e4ndska namn. Det finns \u00f6ver 50000 kanji, men de flesta kan absolut inte i n\u00e4rheten av s\u00e5 m\u00e5nga. F\u00f6r att klara JLPT N1 beh\u00f6ver du t.ex. kunna l\u00e4sa ungef\u00e4r 2000 kanji. Och du kan ta tr\u00f6st i att de flesta inte kan skriva alls s\u00e5 m\u00e5nga kanji som de kan l\u00e4sa.\u00a0<\/span><\/p>\n

Du kan l\u00e4ra dig mer om de japanska skriftspr\u00e5ken <\/span>h\u00e4r<\/span><\/a>. <\/span><\/p>\n

Meningsstruktur<\/b><\/h3>\n

Svenskan struktureras typiskt s\u00e4tt s\u00e5 h\u00e4r: <\/span>subjekt <\/b>– <\/span>verb <\/b>– <\/span>objekt<\/span>, medan japanskan ist\u00e4llet strukturerar meningar: <\/span>subjekt <\/b>– <\/span>objekt <\/b>– <\/span>verb<\/b>.\u00a0<\/span><\/p>\n

Om vi tar meningen, \u201c<\/span>Jag<\/span> \u00e4ter <\/span>frukost <\/span>varje dag klockan sju\u201d och \u00f6vers\u00e4tter till japanska blir det s\u00e5 h\u00e4r:
<\/span>\u79c1\u306f\u6bce\u65e57\u6642\u306b\u671d\u3054\u306f\u3093\u3092\u98df\u3079\u307e\u3059\u3002
<\/span>Watashi <\/span>wa mainichi shichiji ni <\/span>asagohan <\/span>o <\/span>tabemasu<\/span>.<\/span><\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r ser det ut strukturellt:<\/span><\/p>\n

Watashi wa, \u79c1\u306f (jag) \u2013 subjekt<\/span><\/p>\n

Asagohan o, \u671d\u3054\u306f\u3093\u3092 (frukost) \u2013 objekt<\/span><\/p>\n

Tabemasu, \u98df\u3079\u307e\u3059 (\u00e4ta) \u2013 verb<\/span><\/p>\n

Som du ser hamnar \u00e4ven de extra detaljerna – n\u00e4r frukosten \u00e4ts – direkt efter subjektet i japanskan, ist\u00e4llet f\u00f6r efter objektet som i svenskan.<\/span><\/p>\n

Uttal<\/b><\/h3>\n

Eftersom japanskan \u00e4r uppbyggd av stavelser p\u00e5 ett mer konkret s\u00e4tt \u00e4n svenskan l\u00e5ter det annorlunda n\u00e4r det talas. Generellt sett \u00e4r det l\u00e4ttare att veta hur ett ord ska uttalas baserat p\u00e5 hur det skrivs \u00e4n p\u00e5 svenska. Ett tecken (hiragana eller katakana, kanji \u00e4r en helt annan femma) uttalas alltid i princip alltid p\u00e5 samma s\u00e4tt.\u00a0<\/span><\/p>\n

N\u00e5got svenskar ofta har problem med att l\u00e4ra sig \u00e4r skillnaden mellan l\u00e5nga och korta vokaler, enkla och dubbla konsonanter, och h\u00e5rda och mjuka uttal. Att ha koll p\u00e5 skillnaden i uttal mellan \u201cshu\u201d och \u201csh\u00fb\u201d, \u201cmata\u201d och \u201cmatta, och \u201cy\u00f4su\u201d och \u201cj\u00f4zu\u201d, till exempel \u00e4r viktigt i japanskan. Japanskans h\u00e5rda \u201cj\u201d-l\u00e4te \u00e4r v\u00e4ldigt likt engelskan, och samma sak med skillnaden i uttal mellan \u201cshu\u201d och \u201cchu\u201d.\u00a0<\/span><\/p>\n

Japanskan har inte heller samma \u201cr\u201d-ljud som svenskan, utan \u201cr\u201d uttalas snarare som en blandning av \u201cr\u201d, \u201cd\u201d, och \u201cl\u201d.\u00a0<\/span><\/p>\n

Formalitet<\/b><\/h3>\n

En stor skillnad mellan japanska och svenska, och en som \u00e4r s\u00e5 kulturellt betingad att det \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4tta sig in i, \u00e4r hur spr\u00e5ket anpassas enligt hierarki och formalitet.\u00a0<\/span><\/p>\n

Keigo \u656c\u8a9e, japanskt formellt tal, \u00e4r en otroligt viktig del av inte bara spr\u00e5ket utan kulturen. F\u00f6r den som vill arbeta i Japan eller bo d\u00e4r l\u00e5ngsiktigt \u00e4r det en v\u00e4sentlig del av spr\u00e5ket att s\u00e4tta sig in i. Det finns upplyftande ord\/b\u00f6jelser som du anv\u00e4nder gentemot de med h\u00f6gre rang, \u00f6dmjukt spr\u00e5k som du anv\u00e4nder om dig sj\u00e4lv gentemot de med h\u00f6gre rang, och allm\u00e4nt formella ord. Dessutom \u00e4r tonen du anv\u00e4nder ofta olika, och du tilltalar m\u00e5nga med titel snarare \u00e4n namn.\u00a0<\/span><\/p>\n

F\u00f6r oss svenskar med platta organisationer, \u201cdu\u201d- och f\u00f6rnamnskultur, och jantelagen kan det vara sv\u00e5rt att v\u00e4nja sig vid, men \u00f6vning ger f\u00e4rdighet. Man kan visserligen vara artig eller of\u00f6rsk\u00e4md \u00e4ven p\u00e5 svenska, men det \u00e4r knappast ens j\u00e4mf\u00f6rbart.\u00a0<\/span><\/p>\n

Keigo \u00e4r dock ett mycket bra exempel p\u00e5 hur mycket det kan hj\u00e4lpa spr\u00e5ket att s\u00e4tta sig in i kulturen, och vice versa. Spr\u00e5k reflekterar ofta samh\u00e4llet, och genom att f\u00f6rst\u00e5 b\u00e5da kan vi g\u00f6ra enorma framsteg. Du kan l\u00e4ra dig mer om keigo p\u00e5 v\u00e5r blogg <\/span>h\u00e4r<\/span><\/a>.<\/span><\/p>\n

L\u00e4r dig japanska med Go! Go! Nihon<\/b><\/h2>\n

L\u00e4r dig mer om det japanska spr\u00e5ket genom att studera i Japan med en av v\u00e5ra <\/span>partnerskolor<\/span><\/a>! Om du inte kan ta dig till Japan just nu, har vi ocks\u00e5 ett antal olika onlinekurser. Det finns allt fr\u00e5n nyb\u00f6rjarkurser till v\u00e5r Business Japanese-kurs. L\u00e4r dig mer om kurserna <\/span>h\u00e4r<\/span><\/a>.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r du t\u00e4nker p\u00e5 likheter och skillnader mellan japanska och svenska kommer du kanske att t\u00e4nka p\u00e5 mer skillnader \u00e4n likheter. Det st\u00e4mmer att spr\u00e5ket skiljer sig betydligt, vad g\u00e4ller allt fr\u00e5n ursprung till uttal. Men det finns \u00e4ven likheter! L\u00e4s vidare f\u00f6r att f\u00e5 veta mer om likheter och skillnader mellan japanska och svenska! […]<\/p>\n","protected":false},"author":117,"featured_media":34735,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[448],"tags":[928],"class_list":["post-34733","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-lar-dig-japanska","tag-sprak"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34733","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/117"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34733"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34733\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/34735"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34733"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34733"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34733"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}