{"id":34605,"date":"2023-01-25T12:19:12","date_gmt":"2023-01-25T03:19:12","guid":{"rendered":"https:\/\/gogonihon.com\/?p=34605"},"modified":"2023-05-13T13:15:50","modified_gmt":"2023-05-13T13:15:50","slug":"partiklar-i-japanskan-del-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/blog\/partiklar-i-japanskan-del-2\/","title":{"rendered":"En nyb\u00f6rjarguide till partiklar i japanskan \u2013 Del 2: \u306b, \u3067, \u3068, och fler"},"content":{"rendered":"

Partiklar i japanskan \u00e4r lite som byggklossar i en mening och n\u00f6dv\u00e4ndiga n\u00e4r man konstruerar meningar p\u00e5 japanska. I den h\u00e4r artikeln kommer vi att g\u00e5 igenom n\u00e5gra funktioner f\u00f6r partiklarna \u306b\/\u3078, \u3067, \u3068, \u304b\u3089\/\u307e\u3067, och \u00e4ven de satsfinala partiklarna \u304b\/\u306d\/\u3088.\u00a0<\/span><\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r den andra artikeln om grundl\u00e4ggande partiklar i japanskan – kolla g\u00e4rna \u00e4ven in den f\u00f6rsta delen<\/a> d\u00e4r vi t\u00e4cker partiklarna \u306f, \u306e, \u3092, \u304c och \u3082.<\/span>
<\/span>
<\/span>Med det sagt, l\u00e5t oss g\u00e5 igenom n\u00e5gra vanliga partiklar i japanskan, och dess grundl\u00e4ggande funktioner!<\/span><\/p>\n

\u306b(ni) och \u3078(e)<\/b><\/h2>\n

Huvudfunktioner: <\/b>
<\/b>1. Indikerar riktning\/m\u00e5l<\/b>
<\/span>2. Indikerar en fast position i tiden<\/b>
<\/b>
<\/b>Partikeln \u306b har tv\u00e5 huvudfunktioner. En \u00e4r att indikera en r\u00f6relse i en riktning\/mot ett m\u00e5l. Detta kan oftast \u00f6vers\u00e4ttas med ordet ”till” eller ”mot” i svenskan. Till exempel.<\/span>
<\/span>
<\/span>(\u79c1\u306f\uff09\u660e\u65e5\u5b66\u6821\u306b\u884c\u304f\u3002<\/span>
<\/span>(Watashi wa) ashita gakk\u014d ni iku.<\/span><\/i>
<\/span>Jag ska g\u00e5\/\u00e5ka<\/strong> till skolan imorgon.<\/span>
<\/span>
<\/span>Man kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda \u3078 ist\u00e4llet f\u00f6r \u306b, men endast n\u00e4r det handlar om fysisk r\u00f6relse, det vill s\u00e4ga r\u00f6relse med ord som \u884c\u304f(<\/span>iku<\/span><\/i>, att g\u00e5\/\u00e5ka), \u6765\u308b (<\/span>kuru<\/span><\/i>, att komma) eller \u5e30\u308b (<\/span>kaeru<\/span><\/i>, att \u00e5terv\u00e4nda).\u00a0<\/span><\/p>\n

Det finns \u00e4ven en liten nyansskillnad d\u00e4r \u306b s\u00e4tter emfas p\u00e5 destinationen medans \u3078 s\u00e4tter emfas p\u00e5 v\u00e4gen dit. Personligen k\u00e4nner jag att det \u00e4r mer indirekt och d\u00e4rf\u00f6r mer v\u00f6rdnadsfullt att anv\u00e4nda \u3078 i j\u00e4mf\u00f6relse med \u306b.<\/span>
<\/span>
<\/span>*Notera att partikeln \u3078 uttalas \u201ce\u201d och inte \u201che\u201d!<\/span>
<\/span>
<\/span>\u79c1\u306e\u53cb\u3060\u3061\u306f\u56fd\u3078\u5e30\u308b\u3002<\/span>
<\/span>Watashi no tomodachi wa kuni e kaeru.<\/span><\/i>
<\/span>Min v\u00e4n ska \u00e5terv\u00e4nda till<\/strong> sitt hemland<\/span>.<\/span><\/p>\n

I f\u00f6ljande mening kan du inte anv\u00e4nda \u3078:
<\/span>(\u79c1\u306f) \u6628\u65e5\u3001\u5148\u751f\u306b\u672c\u3092\u8fd4\u3057\u305f\u3002<\/span>
<\/span>(Watashi wa) kin\u014d, sensei ni hon o kaeshita.<\/span><\/i>
<\/span>Jag l\u00e4mnade tillbaka en bok till<\/strong> min l\u00e4rare ig\u00e5r.<\/span>
<\/span>
<\/span>Den andra funktionen av \u306b \u00e4r att indikera en fast\u00a0position i tiden<\/strong> d\u00e5 en h\u00e4ndelse tar vid.<\/span> Man anv\u00e4nder inte \u306b tillsammans med ord som \u4eca\u65e5 (<\/span>ky\u014d<\/span><\/i>, idag), \u660e\u65e5 (<\/span>ashita<\/span><\/i>, imorgon) eller \u6765\u9031 (<\/span>raish\u016b<\/span><\/i>, n\u00e4sta vecka) eftersom datumet\/tiden \u00e4r relativt till var talaren befinner sig i tiden. (imorgon kommer alltid vara ett olikt datum beroende p\u00e5 n\u00e4r man yttrar ordet). F\u00f6r s\u00e5dana ord \u00e4r tumregeln att inte anv\u00e4nda en partikel, eller att anv\u00e4nda ordet \u306f om det inte redan anv\u00e4nts tidigare i meningen.<\/span>
<\/span>
<\/span><\/i>(\u79c1\u306f)\u6728\u66dc\u65e5\u306b\u65c5\u884c\u306b\u884c\u304f\u3002<\/span>
<\/span>(Watashi wa) mokuy\u014dbi ni ryok\u014d ni iku.<\/span><\/i>
<\/span>P\u00e5 <\/b>torsdag ska jag \u00e5ka p\u00e5 en resa.<\/span><\/p>\n

\u3067(de)<\/b><\/h2>\n

Huvudfunktioner: <\/b>
<\/b>1. Indikerar en plats d\u00e4r en h\u00e4ndelse\/handling tar vid<\/b>
<\/b>2. Indikerar ett verktyg eller ett tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt f\u00f6r hur du utf\u00f6r n\u00e5gonting.<\/b>
<\/span>
<\/span>Till att b\u00f6rja med s\u00e5 anv\u00e4nds \u3067 f\u00f6r att beskriva en plats d\u00e4r en h\u00e4ndelse tar vid. Till exempel:<\/span>
<\/span>
<\/span>\u660e\u65e5\u306f\u56f3\u66f8\u9928\u3067\u52c9\u5f37\u3059\u308b\u3002<\/span>
<\/span>Ashita wa toshokan de benky\u014d suru.<\/span><\/i>
<\/span>Imorgon ska jag plugga p\u00e5<\/strong> biblioteket.<\/span>
<\/span>
<\/span>Det \u00e4r viktigt att uppm\u00e4rksamma att \u3067 enbart anv\u00e4nds i samband med verb som beskriver en h\u00e4ndelse\/handling som utf\u00f6rs<\/strong> av subjektet. Verb som beskriver existens, till exempel<\/span>\u00a0\u3042\u308b\/\u3044\u308b (<\/span>aru\/iru<\/span><\/i>, att finnas\/att ha) eller \u4f4f\u3080 (<\/span>sumu<\/span><\/i>, att bo) beskriver inte n\u00e5gonting som utf\u00f6rs och d\u00e5 anv\u00e4nder man partikeln \u306b ist\u00e4llet f\u00f6r \u3067. Till exempel:<\/span>
<\/span>
<\/span>\u6bcd\u306f\u6771\u4eac<\/span>\u306b<\/b>\u4f4f\u3093\u3067\u3044\u308b\u3002<\/span>
<\/span>Haha wa Tokyo ni sundeiru.<\/span><\/i>
<\/span>Mamma bor i<\/strong><\/span>\u00a0Tokyo. <\/span>
<\/span>
<\/span>Den andra funktionen av \u3067 indikerar <\/span>hur\u00a0<\/b>subjektet utf\u00f6r handlingen. Det vill s\u00e4ga, p\u00e5 vilket s\u00e4tt som, eller med vilket redskap som handlingen genomf\u00f6rs av subjektet. Till exempel:<\/span>
<\/span>
<\/span>(\u79c1\u306f)\u8eca\u3067\u4e5d\u5dde\u306b\u884c\u3063\u305f\u3002<\/span>
<\/span>(Watashi wa) kuruma de ky\u016bsh\u016b ni itta.<\/span><\/i>
<\/span>Jag \u00e5kte till Ky\u016bsh\u016b med<\/strong><\/span> bil.<\/span>
<\/span>
<\/span>\u3053\u308c\u306f\u65e5\u672c\u8a9e\u3067\u4f55\u3067\u3059\u304b\u3002<\/span>
<\/span>Kore wa nihongo de nan desuka.<\/span><\/i>
<\/span>Vad \u00e4r det h\u00e4r p\u00e5<\/strong> japanska?<\/span> (Japanska \u00e4r ett redskap f\u00f6r kommunikation, och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds \u3067.)<\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u3068(to)<\/b><\/h2>\n

Huvudfunktioner: <\/b>
<\/b>1. Anv\u00e4nds f\u00f6r att s\u00e4tta ihop substantiv med betydelsen \u201coch\u201d<\/b>
<\/b>2. Indikerar vem subjektet \u00e4r i s\u00e4llskap med.<\/b>
<\/b>3. Anv\u00e4nds som citat.<\/b>
<\/b>
<\/span>Partikeln \u3068 har ocks\u00e5 m\u00e5nga funktioner. L\u00e5t oss b\u00f6rja med det mest l\u00e4ttf\u00f6rst\u00e5eliga anv\u00e4ndingsomr\u00e5det: \u3068 anv\u00e4nds mellan tv\u00e5 eller fler substantiv f\u00f6r att uttrycka ordet \u201coch\u201d. Till exempel:<\/span>
<\/span>
<\/span>(\u79c1\u306f)\u732b\u3068\u72ac\u304c\u3044\u308b\u3002<\/span>
<\/span>(Watashi wa) neko to inu ga iru.<\/span><\/i>
<\/span>Jag har en katt och<\/strong> en hund.<\/span>
<\/span>
<\/span>Ett vanligt misstag \u00e4r att anv\u00e4nda \u3068 som \u201coch\u201d n\u00e4r man beskriver tv\u00e5 h\u00e4ndelser\/handlingar. I s\u00e5dana fall ska man ist\u00e4llet anv\u00e4nda \u3066-formen. Till exempel:<\/span>
<\/span>
<\/span>Fel s\u00e4tt:
<\/span>\u65e5\u672c\u3078\u884c\u3063\u305f\u3068\u3001\u65e5\u672c\u8a9e\u3092\u5b66\u3093\u3060\u3002<\/span>
<\/span>Nihon he itta to, nihongo o mananda.<\/span><\/i>
<\/span>
<\/span>R\u00e4tt s\u00e4tt:
<\/span>\u65e5\u672c\u3078\u884c\u3063\u3066\u3001\u65e5\u672c\u8a9e\u3092\u5b66\u3093\u3060\u3002\u3000<\/span>
<\/span>Nihon e itte, nihongo o mananda.<\/span><\/i>
<\/span>Jag \u00e5kte till Japan och<\/strong> l\u00e4rde mig japanska.<\/span>
<\/span>
<\/span>Det andra s\u00e4ttet att anv\u00e4nda \u3068 \u00e4r att indikera vem som \u00e4r i s\u00e4llskap med subjektet, eller vem subjektet genomf\u00f6r en handling tillsammans med. Till exempel:<\/span>
<\/span>
<\/span>\u5148\u751f\u3068\u98df\u3079\u306b\u884c\u3063\u305f\u3002<\/span>
<\/span>Sensei to tabe ni itta.<\/span><\/i>
<\/span>Jag \u00e5kte f\u00f6r att \u00e4ta med<\/strong> min l\u00e4rare.<\/span>
<\/span>
<\/span>\u4e09\u4eba\u306e\u53cb\u9054\u3068\u65c5\u884c\u3092\u3057\u305f\u3002<\/span>
<\/span>Sannin no tomodachi to ryok\u014d o shita.<\/span><\/i>
<\/span>Jag \u00e5kte p\u00e5 en resa med<\/strong> tre v\u00e4nner.
<\/span>
<\/span>Det tredje och sista s\u00e4ttet att anv\u00e4nda \u3068 \u00e4r att citera vem som sade\/t\u00e4nkte\/tyckte\/k\u00e4nde n\u00e5gonting. Oftast anv\u00e4nds det enligt f\u00f6ljande formel:\u00a0 [Personen i fr\u00e5ga] \u306f [Citat som slutar i grundform] \u3068 [sade\/t\u00e4nkte\/tyckte osv.]. Till exempel:<\/span>
<\/span>
<\/span>\u53cb\u9054\u306f\u30d1\u30fc\u30c6\u30a3\u30fc\u306b\u6765\u306a\u3044\u3068\u8a00\u3063\u3066\u3044\u305f\u3002<\/span>
<\/span>Tomodachi wa p\u0101t\u012b ni konai to itteita.<\/span><\/i>
<\/span>Min v\u00e4n sade<\/strong> att hen inte kommer p\u00e5 festen.<\/span>
<\/b>
<\/b>(\u79c1\u306f)\u3044\u3064\u304b\u65e5\u672c\u306b\u884c\u304d\u305f\u3044\u3068\u601d\u3063\u3066\u3044\u308b\u3002<\/span>
<\/span>(Watashi wa) itsuka nihon ni ikitai to omotteiru.<\/span><\/i>
<\/span>(Min \u00e5sikt \u00e4r den att) n\u00e5gon g\u00e5ng vill jag \u00e5ka till Japan.<\/span><\/p>\n

\u304b\u3089(kara) och \u307e\u3067(made)<\/b><\/h2>\n

Huvudfunktion: anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva en rutt fr\u00e5n A till B<\/b>
<\/b><\/p>\n

Partiklarna \u304b\u3089 \u201cfr\u00e5n\u201d och \u307e\u3067 \u201ctill\u201d anv\u00e4nds ofta i en mening f\u00f6r att beskriva en rutt fr\u00e5n A till B i antingen tid eller rum. De kan b\u00e5de anv\u00e4ndas tillsammans och separat. Till exempel:<\/span>
<\/span>
<\/span>\u3046\u3061<\/span>\u304b\u3089<\/b>\u5927\u5b66<\/span>\u307e\u3067<\/b>\u306f\u30d0\u30b9\u30671\u6642\u9593\u3050\u3089\u3044\u3060\u3002<\/span>
<\/span>Uchi kara<\/strong> daigaku made<\/strong> wa basu de ichi jikan gurai da.<\/em>
<\/span>Det tar ungef\u00e4r en timme med bil fr\u00e5n <\/strong>mitt hus till<\/strong> universitetet.<\/span>
<\/span>
<\/span>\u3053\u306e\u5e97\u306f\u591c\u306e9\u6642<\/span>\u307e\u3067<\/b>\u7a7a\u3044\u3066\u3044\u308b\u3002<\/span>
<\/span>kono mise wa yoru no kuji made aiteiru.<\/span><\/i>
<\/span>Denna aff\u00e4r \u00e4r \u00f6ppen fram till<\/strong> klockan 9 p\u00e5 kv\u00e4llen.<\/span><\/p>\n

\u304b(ka), \u306d(ne) och \u3088(yo)<\/b><\/h2>\n

Huvudfunktioner:<\/b> Satsfinala partiklar som g\u00f6r meningen till en fr\u00e5ga, och efters\u00f6ker\/ger bekr\u00e4ftelse fr\u00e5n\/till lyssnaren.<\/strong>
<\/b>
<\/b>Sist men inte minst, l\u00e5t oss tala lite om partiklarna \u304b, \u306d och \u3088 som kommer i slutet av en mening.<\/span>
<\/span>
<\/span>Partikeln \u304b \u00e4r i praktiken ett fr\u00e5getecken. Genom att s\u00e4tta \u304b i slutet av en mening indikerar du att meningen \u00e4r fr\u00e5ga.<\/span>
<\/span><\/p>\n

\u3053\u308c\u306f\u7530\u4e2d\u3055\u3093\u306e\u672c\u3067\u3059\u304b\u3002<\/span>
<\/span>Kore wa Tanaka-san no hon desu ka.<\/span><\/i>
<\/span>\u00c4r detta din bok, Tanaka?<\/span>
<\/span>
<\/span>Notera att du beh\u00f6ver inte anv\u00e4nda \u304b f\u00f6r att st\u00e4lla en fr\u00e5ga, du kan ocks\u00e5 h\u00f6ja din pitch accent p\u00e5 den sista stavelsen i meningen f\u00f6r att g\u00f6ra meningen till en fr\u00e5gesats. Detta \u00e4r ett mer avslappnat s\u00e4tt att tala \u00e4n att anv\u00e4nda \u304b.<\/span>
<\/span>
<\/span>Att anv\u00e4nda \u306d i slutet av en mening betyder att du antingen s\u00f6ker lyssnarens uppm\u00e4rksamhet, eller bekr\u00e4ftelse. Om du h\u00e5ller med p\u00e5st\u00e5endet \u00e4r det vanligast att \u00e4ven svara med partikeln \u306d.<\/span>
<\/span>
<\/span>\u4eca\u65e5\u306f\u6691\u3044\u3067\u3059\u306d\u3002<\/span>
<\/span>Ky\u014d wa atsui desu ne.<\/span><\/i>
<\/span>Visst \u00e4r det varmt idag?<\/span>
<\/span>
<\/span>\u305d\u3046\u3067\u3059\u306d\u3002<\/span>
<\/span>S\u014d desu ne.<\/span><\/i>
<\/span>Ja verkligen.<\/span>
<\/span>
<\/span>L\u00e5t oss till sist kolla p\u00e5 partikeln \u3088. Anv\u00e4ndning av denna partikel i slutet av en mening inneb\u00e4r att du talar om f\u00f6r lyssnaren n\u00e5gonting som du antar att hen inte k\u00e4nner till, eller att du ger din till\u00e5telse f\u00f6r hen att g\u00f6ra n\u00e5gonting.<\/span><\/p>\n

Exempel 1:<\/span><\/p>\n

\u4eca\u65e5\u306f\u96e8\u3060\u3088\u3002<\/span>
<\/span>Ky\u014d wa ame da yo.<\/span><\/i>
<\/span>Det kommer regna idag. (f\u00f6ruts\u00e4tter att personen inte visste det)<\/span>
<\/span>
<\/span>Exempel 2:<\/span><\/p>\n

\u30c8\u30a4\u30ec\u3092\u4f7f\u3063\u3066\u3082\u3044\u3044\u3067\u3059\u304b\u3002<\/span>
<\/span>Toire o tsukatte mo ii desu ka.<\/span><\/i>
<\/span>Kan jag anv\u00e4nda toaletten?<\/span>
<\/span>
<\/span>\u3044\u3044\u3067\u3059\u3088\u3002<\/span>
<\/span>Ii desu yo.<\/span><\/i>
<\/span>Ja d\u00e5.<\/span><\/p>\n

Visst \u00e4r partiklar i japanskan mer komplicerat \u00e4n vad man kan tro? I denna artikel har vi introducerat n\u00e5gra funktioner av n\u00e5gra av de mest f\u00f6rekommande partiklarna i det japanska spr\u00e5ket. N\u00e4mligen: \u306b\/\u3078, \u3067, \u3068, \u304b\u3089\/\u307e\u3067 och \u304b\/\u306d\/\u3088. Att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 och kunna anv\u00e4nda sig utav partiklar i japanskan kommer hj\u00e4lpa dig kunna f\u00f6rst\u00e5 och producera grundl\u00e4ggande meningar p\u00e5 japanska. Tyckte du att denna artikel var hj\u00e4lpsam? Om du har fr\u00e5gor eller vill l\u00e4gga till n\u00e5gonting vi missat, kommentera g\u00e4rna nedan!\u00a0<\/span>
<\/span>
<\/span>Om du \u00e4r intresserad av att l\u00e4ra dig mer japanska, kolla g\u00e4rna in v\u00e5r blogg.<\/a> Om du har n\u00e5gra funderingar p\u00e5 att resa till Japan och l\u00e4ra dig japanska. Tveka inte att kontakta oss<\/a>!<\/strong>
<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Partiklar i japanskan \u00e4r lite som byggklossar i en mening och n\u00f6dv\u00e4ndiga n\u00e4r man konstruerar meningar p\u00e5 japanska. I den h\u00e4r artikeln kommer vi att g\u00e5 igenom n\u00e5gra funktioner f\u00f6r partiklarna \u306b\/\u3078, \u3067, \u3068, \u304b\u3089\/\u307e\u3067, och \u00e4ven de satsfinala partiklarna \u304b\/\u306d\/\u3088.\u00a0 Det h\u00e4r \u00e4r den andra artikeln om grundl\u00e4ggande partiklar i japanskan – kolla g\u00e4rna […]<\/p>\n","protected":false},"author":19,"featured_media":25619,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[448],"tags":[963,928],"class_list":["post-34605","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-lar-dig-japanska","tag-japanskalektioner","tag-sprak"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34605","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/19"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34605"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34605\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25619"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34605"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34605"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gogonihon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34605"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}